En man fick en ordningsbot för fortkörning. Han hade kört i 148 kilometer i timmen på en väg där polisen trodde att högsta tillåtna hastighet var 120 kilometer i timmen. I själva verket var dock hastighetsbegränsningen 110 kilometer i timmen.
Polisen som rapporterat händelsen ringde senare upp mannen för att rätta ordningsbotsföreläggandet. Rättningen innebar att körkortet drogs in i två månader eftersom det nu enligt polisen visade sig handla om en allvarligare hastighetsöverträdelse – 110-väg i stället för 120-väg.
Domstol konstaterade formfel
Hovrätten för Västra Sverige rev senare upp ordningsboten på grund av formfel. Domstolen konstaterade bland annat att mannen inte hade fått tillfälle att yttra sig över ändringen av föreläggandet.
Mannen vände sig till Justitiekanslern, JK och begärde 5 000 kronor i skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Skadan bestod enligt mannen av kostnader för kollektivtrafikbiljetter som han tvingats köpa när han inte kunde ta bilen till jobbet.
Mannen menade också att polisens register hade innehållit felaktiga uppgifter om honom i och med ordningsboten och att detta var kränkande.
JK anser nu att mannen inte kan få skadestånd på grund av registreringen eftersom den var korrekt utifrån det material som trots allt fanns vid tidpunkten.
Staten ersättningsskyldig
Bristerna i rättelsen av ordningsboten utgör dock enligt JK en ”påtaglig avvikelse från de berättigade krav som enskilda kan ställa på handläggningen av ärenden som innefattar ingripande myndighetsutövning.”
Staten ska därför ersätta mannen för den ekonomiska förlust han drabbats av i och med den felaktiga rättelsen av ordningsboten. Beloppet bestämdes till 1 400 kronor, kostnaderna för två månadskort i kollektivtrafiken.
Kritik mot polisen
Något skadestånd hade dock aldrig blivit aktuellt om polisen hade gjort sitt jobb.
Justitiekanslern skriver:
”Avslutningsvis kan tilläggas att X, såvitt framgår av utredningen, enbart har riktat invändningar mot polisens handläggning på formell grund. Han verkar således inte ha motsatt sig att han i och för sig gjort sig skyldig till den trafikförseelse som omfattades av den undanröjda ordningsboten. Det förtjänar därför att framhållas att om polisen hade agerat i enlighet med sitt uppdrag och, sedan ordningsboten undanröjts, redovisat den aktuella förseelsen till åklagare för utfärdande av strafföreläggande eller åtal hade grunden för att återkalla X körkort, såvitt kan bedömas, varit oantastlig och något skadestånd hade inte kommit i fråga.”
Foto: Fredrik Sandberg/TT
