Den 61-åriga kvinnan beviljades i september 1993 förtidspension – numera kallat sjukersättning – och livränta från Försäkringskassan på grund av ryggbesvär. Mellan åren 2001 och 2008 arbetade hon, trots detta, som lokalvårdare i varierande omfattning från 25 procent upp till 100 procent.
När Försäkringskassan år 2008 uppmärksammade detta beslutade man om återbetalning av sjukersättning och livränta på totalt cirka 630 000 kronor. Kvinnan åtalades dömdes också för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott år 2011.
Kräver 930 000 kronor
Försäkringskassan vände sig förra året till Umeå tingsrätt och begärde återbetalning av felaktigt utbetalda belopp – inklusive ränta – på totalt cirka 930 000 kronor.
Kvinnan, å sin sida, begärde att hon inte skulle behöva återbetala någonting. Hennes ekonomiska förhållanden är ansträngda och hon har dålig hälsa. Det finns ingen möjlighet för henne att betala tillbaka det som återkrävs, hävdar hon.
Tingsrätten konstaterade att det var ostridigt att kvinnan hade arbetat utan att anmäla sin förbättrade arbetsförmåga till Försäkringskassan och att den fråga som domstolen skulle avgöra var om det fanns skäl att efterskänka någon del av det återkrävda beloppet.
Eftersom Försäkringskassan redan år 2004 hade fått vissa uppgifter om kvinnans arbetsförmåga borde man då ha utrett hennes rätt till ersättning, ansåg tingsrätten. 61-åringen hade därför rätt till eftergift på hälften av återkravsbeloppet under åren 2005-2008. Tingsrätten beslutade därför att kvinnan skulle återbetala drygt 600 000 kronor.
Ska återbetala allt
Försäkringskassan överklagade till Hovrätten för Övre Norrland som nu ändrar tingsrättens dom. Hovrätten hänvisar till praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att det krävs ”mycket starka skäl” för att någon eftergift överhuvudtaget ska medges.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”I förevarande fall avser återbetalningskraven utbetalningar som till övervägande del har sin grund i uppsåtliga brott (grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott) mot Försäkringskassan. Vid påföljdsbestämningen i brottmålet har tingsrätten beaktat X (kvinnans) skuld till Försäkringskassan genom att inte förena den villkorliga domen med böter.”
Hovrätten fortsätter:
”Hon har under den långa tidsperiod som återkraven avser haft dubbla inkomster i form av lön från förvärvsarbete och ersättning från Försäkringskassan, vilket talar emot eftergift.”
Hovrätten konstaterar att enbart det förhållandet att Försäkringskassan inte inlett någon utredning knappast bör medföra eftergift. Kvinnan ska därför återbetala hela det yrkade beloppet.
Axel Waltré
Foto: Jessica Gow/TT
