Advokaterna Thomas Ohlsson och Max Ahlgren är skarpt kritiska till åklagarens gärningsbeskrivning mot det åtalade huvudmannen i Falcon Funds-målet. I dag inleds den andra huvudförhandlingen i tingsrätten.
I dag inleds den andra huvudförhandlingen i Falcon Funds-härvan i Stockholms tingsrätt. Inför första huvudförhandlingsdagen har dock huvudmannens, den 42-årige svenskens, försvarare Thomas Ohlsson och Max Ahlgren, från Fria Advokater, riktat skarp kritik mot åklagare Jerker Asplunds gärningsbeskrivning.
Enligt försvaret finns det en hel del oklarheter kring gärningsbeskrivningarna i de två första åtalspunkterna. Bristerna i gärningsbeskrivningarna ”är så pass djupgående att de inte bara avsevärt försvårar försvarets förberedelser inför huvudförhandlingen, utan äventyrar Xxx Xxx (huvudmannen reds. anm.) möjligheter till en rättvis rättegång”.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Anmärkningsvärt
Försvaret pekar på att åklagaren gör gällande i första åtalspunkten att huvudmannen själv eller tillsammans och i samförstånd med annan genom vilseledande förmått företrädare för temple Asset management att göra vissa investeringar. Men det framgår inte på vilket sätt huvudmannen ska ha vilselett någon annan.
”Anmärkningsvärt nog går det inte av gärningsbeskrivningen under åp 1 ens att utläsa om det görs gällande att Xxx Xxx (huvudmannen reds. Anm.) vilselett någon genom att ha lämnat felaktiga uppgifter eller underlåtit att lämna några uppgifter. Samtidigt kan noteras att ansvarsförutsättningarna skiljer sig pt mellan ett hanlingsbrott och ett (oäkta) underlåtenhetsbrott”, säger försvaret.
Thomas Ohlsson och Max Ahlgren menar att avsaknaden av rättsfakta skapar en än mer osäkerhet med hänsyn till att åklagaren nämnt den som ska ha blivit vilseledd som företrädare.
Uppseendeväckande
Försvaret ställer frågan om det görs gällande att huvudmannen ska ha medverkat till att en tredje man har vilselett företrädare för TAM och om medverkan i så fall ha bestått i en handling eller en underlåtenhet? Alternativt om det görs gällande att huvudmannen vilselett en tredje man som i sin tur uppsåtligen eller inte förmått företrädare att utföra en disposition.
”Lika uppseendeväckande är det att åklagaren i åp 2 inte konkretiserat vem det är som missbrukat sin förtroendeställning”, skriver försvararna och uppger att deras klient ”svävar i total okunnighet om förtroendeställningen grundar sig på lag eller avtal eller någon annan omständighet”.
Försvaret pekar även på att åklagaren påstått i andra åtalspunkten att huvudmannen genom sitt agerande ”anstiftat och främjat” huvudgärningen.
Försvaret kan kräva skäligt rådrum
”Detta får förstås som att åklagaren, utöver gärningsmannaskap, även gör gällande ansvar för anstiftan till trolöshet mot huvudman eller medhjälp till trolöshet mot huvudman”, skriver försvaret som även här ställer sig frågande vad deras klient påstås ha gjort då det i gärningsbeskrivningen endast framgår att han förmått företrädare för TAM att missbruka sin förtroendeställning. På vilket sett detta skett, framgår inte, menar försvaret.
Samtidigt är det ”högst oklart vad den tredje personen gjort, vad företrädaren gjort och vad Xxx Xxx (huvudmannen reds anm.) gjort som uppfyller kraven på ett medverkandeansvar”, skriver försvaret.
Thomas Ohlsson och Max Ahlgren flaggar i skrivelsen till tingsrätten att om åklagaren preciserar de ”abstrakta begreppen i gärningsbeskrivningen” under förhandlingens gång, och om preciseringen är överraskande, kan det leda till att försvaret kräver skäligt rådrum med påföljande fördröjning av förhandlingen.
Grovt bedrägeri på Malta
Huvudförhandlingen som inleds i dag, den 17 augusti 2020 i Stockholms tingsrätt är planerad att pågå under 40 förhandlingsdagar.
Huvudmannen, den 42-årige svensken, dömdes i tingsrätten i del 1 av förundersökningen till 6 år och 9 månaders fängelse för för grovt bedrägeri, medhjälp till trolöshet mot huvudman och grovt givande av muta. Han meddelas även näringsförbud under tio år.
I del 2 av förundersökningen är han misstänkt för fem punkter av grovt bedrägeri i Malta under perioden 1 januari 2015 till sista december 2016.
Åklagaren yrkar att kvarstaden avseende huvudmannen ska bestå till dess verkställighet sker, dock längst två månader efter att domen vunnit laga kraft. Beviljat kvarstadsbelopp ska sättas ned till 9 890 000 euro, 111 265 600 kronor och 4 700 000 dollar.
Grovt penningtvättsbrott
Den andra som finns med på stämningsansökan är en 43-årig man som står skriven i London. Han släpptes från häktet i mars.
Han har beskrivits som långårig affärskompanjon med den 42-årige svensken som är utvandrad till Malta. Bland annat ägde de ett bolag tillsammans.
Den 43-årige London-svensken är misstänkt för grovt penningtvättsbrott mellan 1 januari 2015 fram till den 31 oktober 2017.
Åklagaren yrkar att beslutad kvarstad avseende 43-åringen ska bestå till dess verkställighet sker, dock längst två månader efter att domen vunnit laga kraft. Beviljat kvarstadsbelopp ska sättas ned till 207 miljoner kronor.
