En advokat nekades ersättning för tidsspillan och utlägg för resor eftersom hon hade ett lokalkontor på orten och var uppsatt på domstolens lista över försvarare som ska förordnas utan särskild begäran.
Nu får advokaten rätt i Högsta domstolen som slår fast att reskostnaderna inte blivit högre av att hon påbörjat resorna vid huvudkontoret i Umeå i stället för vid lokalkontoret i Skellefteå.
Advokaten bedriver advokatverksamhet med huvudkontor i Umeå och har dessutom ett lokalkontor i Skellefteå. Hon förordnades därför som offentlig försvarare av Skellefteå tingsrätt i ett brottmål – på begäran av den misstänkte. Efter att häktningsförhandling och huvudförhandling hållits vid Skellefteå tingsrätt kom klienten att placeras vid häktet i Umeå.
Advokaten kom att begära 6 425 kronor i ersättning, men tillerkändes 1 928 kronor av tingsrätten. Tingsrätten konstaterade att advokaten hade lokalkontor i Skellefteå och var upptagen på tingsrättens så kallade ”lista” över försvarare och biträden som ska förordnas utan särskild begäran. ”Ett upptagande på listan ger då inte rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg för resa från den huvudsakliga verksamhetsorten till domstolen,” skrev domstolen och slog fast att detta gällde oavsett om advokaten varit begärd försvarare eller inte.
Däremot beviljades försvararen ersättning för tidsspillan från och till lokalkontoret i Skellefteå för inställelse till häktningsförhandling. Ett beslut som sedan kom att fastställas av hovrätten.
Har inte lett till högre kostnader
Advokaten överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen som valde att lämna prövningstillstånd avseende frågan om offentliga försvarare har rätt till ersättning av allmänna medel för tidsspillan och utlägg för resa mellan advokatbyråns huvudsakliga verksamhetsort och domstolen, då advokatbyrån även har ett lokalt kontor på domstolsorten och advokaten är uppförd på domstolens uppdragslista för förordnanden.
Högsta domstolen konstaterar nu att advokatens uppdrag som offentlig försvarare i målet har motiverat resor mellan Skellefteå och Umeå. HD anser dessutom att ”den sammanlagda restiden och de sammanlagda reskostnaderna har, sett till uppdraget som helhet, inte blivit högre av att (advokaten) påbörjat resorna vid huvudkontoret i Umeå i stället för vid lokalkontoret i Skellefteå”
Hon ska därför ersättas för dessa resor.
