– Det automatiserade utbytet ger svensk polis en unik möjlighet att i framtiden kunna utreda brott som i dag inte går att lösa, säger Göran Görtzen, kriminalkommissarie på Rikskriminalens enhet för internationellt polissamarbete.
Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, har under premiären kört 27 000 DNA-profiler i Nederländernas DNA-register och SKL har i sin tur tagit emot 37 000 profiler från Nederländerna för sökning i de svenska registren.
Det handlar enligt polisen både om DNA från personer och spår från oidentifierade personer.
– Från och med nu kommer vi att kontinuerligt söka svenska DNA-profiler från personer och spår mot Nederländernas register och de kommer att söka mot våra, säger Anna Granlund vid SKL.
Det innebär att varje nytt DNA-spår ska jämföras mot Nederländernas register om svenska utredare inte får en träff i de egna registren.
Träffarna talar dock bara om att en träff skett och de innehåller ingen information om namn och personnummer. Efter att man analyserat träffarna måste polisen därför begära ut enskilda personuppgifterna från landet där matchningen gjordes.
Redan år 2008 antog EU-länderna ett beslut som innebar att informationsutbytet länderna emellan skulle utvecklas för att bättre kunna bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet.
I samarbetet ingår just att DNA-spår ska kunna matchas med andra EU-länders databaser.
– Det här innebär att vi öppnar för fler möjligheter att knyta en gärningsman till ouppklarade brott och för att snabbt kunna sätta stopp för såväl stöldligor som annan gränsöverskridande kriminalitet, säger Johan Lönnqvist, kommissarie och införandeansvarig vid Rikspolisstyrelsen.
Planen är att Sverige under nästa år ska starta ett samarbete med bland annat Finland för att söka svenska dna-spår även där.
Foto: TT
