4T Sverige AB, som i dag är fusionerad med PayEx, gjorde avdrag för underskott med drygt 170 miljoner kronor. Nu meddelar kammarrätten att Skatteverket gjorde rätt i att besluta om skattetillägg.
Skatteverket beslutade den 7 mars 2018 att påföra 4T Sverige AB skattetillägg med drygt 8,5 miljoner kronor. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten och därefter till Kammarrätten. Skattemålet rör beskattningsår 2015, samma år som 4T Sverige AB blev helägt av PayEx Sverige AB.
Kammarrätten uppger i sin dom att det är ostridigt att 4T Sverige AB har yrkat avdrag för underskott från föregående år i sin inkomstdeklaration med drygt 170,6 miljoner kronor som bolaget inte haft rätt till. Frågan är om bolaget därmed har lämnat en oriktig uppgift som utgör grund för att ta ut skattetillägg.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Bevisbördan
Av domen framgår det att bolaget anser att förvaltningsrätten har gjort sin prövning med utgångspunkt i att det är bolaget som har bevisbördan för att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet har väckts samt ha en felaktig ansats till den aktuella frågan.
”Bolaget har inte hävdat att det har lämnats tillräckliga upplysningar för en korrekt bedömning utan att deklarationen har innehållit så pass uppseendeväckande uppgifter att de uppenbart inte har kunnat ligga till grund för ett beslut. Det framstår vidare som att domstolen har ställt alltför höga krav på när utredningsskyldigheten ska anses väckt”.
Bolaget har i processen hänvisat till omständigheterna om ägarförändringar, vilket borde varit väsentliga uppgifter som innebär att det finns särskild anledning för Skatteverket att vidta utredningsåtgärder.
”Redan den omständigheten att det inte är möjligt att redovisa ospärrade outnyttjade underskott från tidigare år än det år en ägarförändring har skett borde ha väckt Skatteverkets utredningsskyldighet”, har bolaget uppgett under processen.
För det fall domstolen anser att oriktig uppgift har lämnats ansåg bolaget i andra hand att rättelse har skett på eget initiativ.
Redan satt ned skattetillägget med hälften
Skatteverket menade å sin sida att den särskilda utredningsskyldigheten uppkommer först när omständigheterna är sådana att det framstår som närmast uteslutet att uppgifterna skulle godtas. I deklarationen saknas yrkande som indikerar en avstämning mot årsredovisningen och av årsredovisningen kan man inte heller utläsa den korrekta uppgiften. Någon särskild utredningsskyldighet hade således inte uppkommit i ärendet.
Enligt Skatteverket har man redan satt ned skattetillägget till hälften eftersom uppgifterna i årsredovisningen har minskat risken för skatteundandragande. Skatteverket konstaterar dock att det saknas anledning till ytterligare nedsättning.
Förvaltningsrätten avslog överklagandet
Enligt förvaltningsrätten i Stockholm är det inte tillräckligt att det av årsredovisningen framgår att en ägarförändring skett eller att vissa poster i årsredovisningen inte är helt förenliga med det uppgivna underskottet. Bolaget hade inte lämnat tillräckliga uppgifter för att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet skulle anses ha väckts. Vidare bedömdes risken för att Skatteverket skulle ha godtagit uppgifterna inte som helt obetydlig. Förvaltningsrätten ansåg därför att deklarationen innehållit en sådan oriktig uppgift som kan utgöra grund för skattetillägg.
Överklagandet avslogs och det till hälften nedsatta skattetillägget på cirka 8,5 miljoner kronor stod fast.
Kammarrätten går på undersinstansens linje
Kammarrätten i Stockholm konstaterar att bolaget i inkomstdeklarationen inte lämnat några upplysningar om avdragsyrkandet utöver belopp. Det finns därmed ingen vägledning för Skatteverket i fråga om vilka uppgifter i den bifogade årsredovisningen som enligt bolaget varit av intresse för redovisningen i deklarationen och på vilket sätt sådana uppgifter skulle ha betydelse för ett korrekt beskattningsbeslut.
”Enligt kammarrättens mening medför därför inte uppgifterna i årsredovisningen att det är närmast uteslutet att Skatteverket vid en normal granskning hade kunnat godta yrkandet utan närmare utredning. Någon särskild utredningsskyldighet för Skatteverket har därmed inte uppkommit. Bolaget har alltså lämnat en oriktig uppgift och skattetillägg ska därför tas ut”, skriver Kammarrätten i domen.
Kammarrätten avslår därmed också överklagandet och ansökan om ersättning för kostnader i kammarrätten. (Blendow Lexnova)
