Den nya utredningen innebär bland annat att rättspsykiatrisk tvångsvård helt försvinner som påföljd.
Moa Kindström Dahlin är doktorand i allmän rättslära, med fokus på psykiatrisk tvångsvård, vid Stockholms universitet och hon är kritisk till delar av den nya psykiatrilagsutredningen.
Det förslag som presenteras innebär att Sverige skulle införa ett krav på att man måste vara tillräknelig för att kunna ställas till ansvar för brott. Om en person bedöms vara otillräknelig ska det aldrig kunna vara fråga om ett brott, utan om en otillåten handling.
Om den som begått den otillåtna handlingen har ett vårdbehov ska konsekvensen då bli vård enligt LPT. I de fall där det inte finns något vårdbehov kan personen istället komma att underkastas särskilda skyddsåtgärder.
Skyddsåtgärderna ska finnas där som en alternativ lösning om personen bedöms vara ”farlig”.
Denna lösning på problemet ställer sig Kindström Dahlin kritisk till.
–De särskilda skyddsåtgärderna finns där helt enkelt för att man vill att det ska bli någon påföljd över huvud taget. Om vi på ett moraliskt plan bedömer att en sådan lösning är rimlig är det diskriminerande om det bara ska gälla psykiskt sjuka.
Riskbedömningen saknar vetenskapligt stöd, menar hon. Och det anser hon att utredningen inte problematiserar tillräckligt.
– Vi vet inte ens om psykisk sjukdom verkligen är en riskfaktor. Med samma resonemang borde även andra ”riskgrupper” låsas in. Till exempel borde återfallsförbrytare och missbrukare omfattas av samma skyddsåtgärder eftersom det finns klart stöd för att kön, ålder, missbruk och tidigare brottslighet är säkra riskfaktorer. Hur långt ska man dra det?
Kindström Dahlin menar att hon är nyfiken på att höra vad Lagrådet kommer att säga om förslaget.
Andra saker som hon reagerar på i utredningen är bland annat att förslaget är så omodernt ur ett internationellt perspektiv. I andra länder, menar hon, är det samtyckes- och beslutskompetensen i vårdfrågor som är uppe för diskussion i den juridiska forskningen om tvångsvård. Som exempel nämner hon ett nytt norskt förslag.
– Den svenska utredningen behandlar de frågorna mycket lite. Istället innehåller den ett förslag som är mycket likt det system Norge har för närvarande och som är kritiserat.
