På senare år har flera polismyndigheter anställt personer med akademisk utbildning för att göra bland annat brottsutredningar. I dag utgörs drygt 13 procent av utredarna inom polisen av så kallade civilutredare. Utöver sin respektive examen exempelvis juridik eller samhällsvetenskap har civilutredarna även fått en specialanpassad utbildning i exempelvis utrednings- och förhörsteknik samt relevant juridik för att klara sina arbetsuppgifter.
I syfte att effektivisera utredningsarbetet, föreslås i utredningen ”Polisens brottsutredningsverksamhet – utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö” att civila utredare ska få rätt att hålla så kallade anhållandeförhör och att slutdelge förundersökningar. Dessutom ska åklagare kunna ge direktiv direkt till en civil utredare om att vidta åtgärder i en förundersökning, utan att gå omvägen via en polis.
För att förslagen ska kunna genomföras i praktiken måste ordet “polisman” bytas ut mot tjänsteman i lag- och regeltexter som brottsbalken och delgivningslagen. Polisförbundet har reserverat sig mot lagändringarna med hänvisning till att rättssäkerheten riskerar att sättas ur spel. I sitt remissvar skriver förbundet att civilanställda utan polisutbildning saknar kompetens på en rad områden och inte bör syssla med brottsutredningar överhuvud taget.
– Vi måste klargöra rågången mellan olika yrkesgrupper. Ska man göra förändringar i lagstiftningen måste de vara bättre underbyggda och i så fall bör man se över rättegångsbalken generellt, säger Lars Bergman, andre vice ordförande och Polisförbundets representant i utredningen, till tidningen Svensk polis.
Fackförbundet Jusek tycker istället att de förändringar som utredaren Holger Radner föreslagit inte är tillräckligt långtgående, utan vill att civilutredarna ska få full befogenhet som förundersökningsledare och bland annat kunna fatta beslut om tvångsmedel.
– Regelverket är föråldrat. Det skrevs under en tid då bara poliser skötte utredningar. Om man ser till vad som är bra för verksamheten som helhet, är det självklart att vi behöver ta in spetskompetens inom olika områden, säger Staffan Tilling, ordförande i Juseks polissektion, till Jusektidningen.
Även Fackförbundet ST, som organiserar civila brottsutredare, menar att dessa ger polisen bredare kompetens och nytt perspektiv.
– Människor som har en annan bakgrund än polishögskolan tillför specialistkompetens inom en mängd sakområden. Vi hoppas nu att Rikspolisstyrelsens utredning leder till att polisen rekryterar fler civila brottsutredare, ökar deras befogenheter och förbättrar deras villkor. Det behövs för att polisen ska klara sina uppgifter, säger Annette Carnhede, ordförande i Fackförbundet ST, i ett pressmeddelande.
Johanna Haddäng
