Forskningsresultat som tidigare tillgängliggjorts för allmänheten genom publicering kontrolleras idag allt mer genom patent och andra immateriella rättigheter.
– Vi befinner oss mitt i en omvandlingsprocess där vetenskap och forskning blir allt mer privatiserad och behandlas utifrån en kommersiell logik, skriver Caroline Pamp.
Privatiseringsprocessen”, som Pamp kallar fenomenet, omfattar inte endast kommersialiseringsaktiviteter utan även forskningsprogram.
– Det är viktigt att universiteten inte lämnas utanför nyttiggörandet av forskningsresultat, skriver Pamp som även menar att det är nödvändigt att skapa öppenhet genom immaterialrätter när spelreglerna ändras.
Hon menar att kontraktuella lösningar många gånger blir den enda kvarstående lösningen:
– Universiteten måste i vissa fall använda sig av strategier baserade på kontrakt för att få tillgång till patenterade forskningsresultat. På samma sätt kan universitetens forskargrupper använda kontrakt där de själva är rättighetsinnehavare för att skapa öppenhet.
Pamp menar också att distinktionen mellan uppfinning och upptäckt förskjutits, och att detta beror på att det vetenskapliga konceptet kvarstått oförändrat medan det juridiska konceptet utvidgats.
– Det har blivit enklare att hävda äganderätt till upptäckter än tidigare, menar Pamp.
.
”Kontroll bättre än publicering”
Trots att privatiseringsprocessen vid en första anblick kan verka hindrade mot utvecklingen av grundforskning är Pamp inte enbart negativ till utvecklingen:
– Kontroll inverkar nödvändigtvis inte negativt på möjligheterna att garantera tillgång till forskningsresultat. Det beror helt på hur kontrollen används.
Hon menar till och med att publicering i själva verket kan resultera i sämre tillgång till resultaten:
– Om man överväger betydelsen av att främja vidare forskning och garantera tillgänglighet så kan faktiskt publicering i vissa fall vara ett sämre alternativ, skriver hon.
Anledningen är att publiceringen kan medföra risker som till exempel att andra aktörer väljer att patentera ett resultat vilket skulle kunna hindra universitetens fortsatta forskning på området. Dessutom skulle bristen på kontroll kunna riskera en minskad investeringsvilja från industrin vilket i sin tur kan leda till minskad forskning och utveckling.
Dock strider privatiseringen mot den logik om öppna strukturer som normalt råder hos universitet. Pamp menar att det inte längre fungerar att arbeta helt utefter den logiken utan att anpassning krävs.
– Tidig forskning används allt mer i transaktioner idag. Istället för att fokusera på vilken logik vi befinner oss inom bör vi istället fundera över vilka medel som är bäst för att uppnå de värden som samhället tror är viktiga.
Experimentundantaget
Experimentundantaget innebär att patenthavaren inte har möjlighet att hindra att uppfinningen utnyttjas för experiment som avser själva uppfinningen. Syftet med undantaget är att stimulera utveckling.
– Användningen av forskningsredskap som avsett, det vill säga genom forskning med hjälp av en patenterad uppfinning, omfattas inte av experimentundantaget. Universitet behöver därför i vissa fall förlita sig på strategier som bygger på en kontraktuell tillgång till redskapen, skriver Pamp.
Åsa Persson
asa.persson@dagensjuridik.se
