Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Forskare: ”Jurister måste lära sig kulturella skillnader”



Niklas Torstensson, i grunden lingvist, visar i sin avhandling Judging the immigrant: Accents and attitudes på hur accenter och tolkning kan påverka utgången i domstolsförhandlingar.

– Första gången någon pratar skapar vi en instinktiv bild av hur personen är. Vi gör en bedömning av om personen är utbildad, intelligent, sympatisk och så vidare. Men framförallt gör vi bedömningen om ifall personen är lik oss själva. Det är en evolutionsprincip, vi vill veta om andra är som oss själva eller om de är ”annorlunda”.

– Det räcker att iaktta sig själv för att märka att vi skapar bilder av andra utifrån deras språk och accenter.

Niklas Torstensson pekar på två problemområden – dels att vi gör bedömningar av människor utifrån deras accenter, och dels att vi blir misstänksamma kring själva tolkningen.

– Vi har otroligt starka känslor för vårt modersmål och hör på en bråkdels sekund om någon har en brytning.  Om vi då redan har en negativ bild av en person stärks den bilden av känslan av att personen inte är som vi.

– För vissa invandrargrupper innebär detta en dubbel rättslig nackdel i domstolen.

Ungefär en av tio rättegångar sker med tolk. Torstenssons avhandling visar att de flesta tycker att tolkningen är besvärlig.

– Personer med vissa accenter ses som mindre pålitliga och i tio fall av tio har även tolken en bruten svenska vilken skapar misstankar hos svenskfödda, säger Niklas Torstensson.
 
Han menar att bristen på kunskap om tolkning och kulturella skillnader är ett hot mot det rättsliga skyddet.
 
– Oftast är det inte själva tolkningen som skapar problem, utan vilka bilder vi skapar av personer beroende på språk och kulturer. Tillexempel varierar kulturen kring hur vi svarar på frågor i domstol. Som exempel kan en svenskfödd person tro att en utländsk medborgare försöker slingra sig från en fråga när han i själva verket försöker ge ett utförligt svar, säger Niklas Torstensson.

Till grund för avhandlingen ligger intervjuer, observationer och undersökningar. Dels har svenskfödda studenter har fått lyssna på olika röster med olika accenter och fått ge sin bild av hur personerna är.

– Mest negativ blev bilden av en arabisktalande person och en serbokrat. Men ingen röst skapar enbart positiva eller enbart negativa associationer. Däremot är det så att olika accenter skapar bilder av olika prototyper. Desto lägre från vår egen kultur en person verkar vara, desto mer negativa och skeptiska blir vi, säger Niklas Torstensson.

Vad han tyckte var intressant var att den accent ingen kunde placera fick mest positiva associationer.

– Det kan tyda på att det främst är våra föreställningar av kulturer som påverkar vad vi tycker om personer.

Niklas Torstensson har även gjort intervjuer med nämndemän och tolkar för att få en bild av hur tolken uppfattas i domstolsförhandlingar.

– Helt klart är att de flesta tycker att tolkningen är besvärlig. Ingen vet riktigt hur tolken ska hanteras och ingen ger någon tid till själva översättningen. Tolken glöms bort, han eller hon ses som en svart låda där ord ska komma in på ett språk och ut på ett annat.
  
Han har också medverkat vid ett 40-tal domstolsförhandlingar och begärt ut intressanta inspelningar.

– I vissa fall har det varit fråga om rent felaktiga översättningar, men det är relativt sällsynt. Vad jag har tittat på är hur förhandlingarna med tolk genomförs.

Han skulle vilja fortsätta arbetet genom att ta fram ett utbildningsmaterial kring ämnet. Han tycker att alla jurister bör utbilda sig i tolkning och grundläggande kulturella skillnader vid domstolsförhandlingar.

– Som det ser ut idag finns ingen utbildning i detta varken på juristutbildningen eller på polishögskolan. Det skulle räcka med en grundläggande kurs för att uppmärksamma att problemet finns.

– Bara medvetenheten kring problemet är ett steg i rätt riktning. 

Han skulle även vilja fortsätta sin forskning genom att utreda hur accenter och kulturella skillnader eventuellt påverkar domstolens beslut om påföljder.

– En sådan studie skulle kräva stora etiska prövningar och hjälp av jurister. Men det vore helt klart intressant.

Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se

Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons