I sin avhandling, Begreppet domstol i EU-rätten – en studie av domstolsbegreppet i bestämmelserna om förhandsavgörande, har Henrik Matz valt att kartlägga de kriterier som ställs upp för att ett nationellt organ ska betraktas som en domstol enligt EU-rätten.
Matz menar att domstolsbegreppet är ett viktigt forskningsfält, såväl teoretiskt som praktiskt. Han nämner exempelvis att den svenska Skatterättsnämnden som trots sin viktiga funktion för rättsbildningen inte betraktats som en domstol enligt EU-domstolen. Under senare år har praxis enligt Matz kommit att kretsa kring frågan vad som skiljer den dömande verksamheten från andra statsfunktioner, framförallt förvaltningen.
Mot den bakgrunden anser han att det finns ett stort behov av kartläggning av praxis och de olika delarna av domstolsbegreppet.
– Begreppet domstol har getts en tolkning som i viktiga avseenden är frikopplad från det sammanhang där det förekommer. Bilden har hittills varit att tolkningen är vidsträckt i syfte att omfatta så många organ som möjligt, för att på så sätt främja EU-rättens enhetlighet, säger Matz.
Undersökningen visar att EU-domstolen inte låter intresset av enhetlighet vara ensamt avgörande i de tveksamma fallen.
EU-domstolen har i stället enligt Matz skapat ett domstolsbegrepp med ett eget materiellt innehåll. Organet ska vara såväl organisatoriskt som funktionsmässigt oberoende från statsmakten i övrigt. Uppgiften ska vara av rättskipande karaktär. EU-domstolen gör en ingående prövning av om dessa och vissa andra krav är uppfyllda.
– Alternativet hade varit att göra endast en formell distinktion mellan domstolar och andra myndigheter utifrån exempelvis beteckningen på organet eller organisatorisk tillhörighet. Men så har alltså EU-domstolen inte gått tillväga, konstaterar Matz.
EU-domstolens tolkning är intressant också ur ett maktdelningsperspektiv. Tolkningen utgör ett exempel på hur teorier om delning av offentlig makt mellan dömande och förvaltande organ kan omsättas i praktiken.
Tolkningen av domstolsbegreppet har av vissa kritiserats för att vara inkonsekvent.
– Min undersökning ger inte vid handen att det finns fog för den kritiken, säger Matz. Strävan från EU-domstolen har också under lång tid varit att skapa en fast praxis på området.
Generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomer har på senare år i några uppmärksammade förslag till avgöranden velat ge medlemsstaterna ökat inflytande över vad som ska betraktas som en domstol. EU-domstolen borde enligt generaladvokaten i huvudsak överge sin nuvarande praxis och i stället låta den nationella indelningen vara styrande för innehållet i domstolsbegreppet.
Matz ser inget behov av en reformerad tolkning av domstolsbegreppet:
– Jag tror inte att utvecklingen kommer att gå mot ett domstolsbegrepp som är mer påverkat av nationell rätt. Däremot behöver innehållet i oberoendekriteriet utvecklas i rättspraxis, avslutar han.
Åsa Persson
asa.persson@dagensjuridik.se
