Nyligen väcktes åtal i en rekordstor artskyddshärva där den åtalade personen misstänks ha sålt ett stort antal föremål från skyddade arter – utan att ha tillstånd till detta.
Det aktuella fallet är dock långt ifrån det enda i sitt slag.
– Vi har sett ganska mycket som annonseras helt öppet på Facebook, säger Anna Bergquist, kriminalinspektör vid artskydds- och kulturarvsbrottsgruppen på Noa till Dagens Juridik.
Enligt Polisen har utredningen pågått sedan 2016 och utkristalliserats till den största utredningarna som någonsin gjorts om artskyddsbrott gällande CITES-listade djur i Sverige.
Anna Bergquist är kriminalinspektör vid artskydds- och kulturarvsgruppen på Noa och berättar för Dagens Juridik att man arbetat med fallet, mer eller mindre, sedan hennes grupp startades 2016.
– Den första husrannsakan i detta ärende gjorde vi under sommaren 2016 och nu har det precis lett till åtal, så det har tagit sin tid.
Försäljningen sker helt öppet på nätet
Även om Anna Bergquist beskriver arbetet med utredningarna av artskyddsbrotten som både tidskrävande och komplicerade är det inte ovanligt att hon och hennes kollegor hittar säljannonser helt öppet på nätet.
– De vanligaste ärendena är sådana där någon annonserar på internet, det kan ju vara på tradera eller blocket, men främst har vi faktiskt sett att det annonseras mycket på Facebook. Än så länge har vi sett ganska mycket annonsering som har skett öppet, men det finns säkert väldigt mycket i slutna grupper som vi inte har en susning om.
Nyligen förbjöds dock försäljning av djur på Facebook och företaget tar aktivt bort denna typ av annonsering, vilket inte var fallet när den aktuella utredningen pågick. Försäljning fortsätter dock att ske genom personliga meddelanden.
– Artskyddsbrottet är dock inte helt okomplicerat, men det ska bara inte finnas någon marknad med så kallade CITES-listade djuren, lagstiftningen är skarp på den punkten.
Nordamerikansk urbefolkning är ett särintresse
I det fall där en person nu åtalats för knappt 200 grova artskyddsbrott har det mesta kretsat kring föremål med kopplingar till den nordamerikanska ursprungsbefolkningen.
Det rör sig bland annat om vargskinn, fjädrar från rovfåglar, klor från svartbjörnar och skrudar av den typ som den amerikanska urbefolkningen brukade bära.
– Vi har sett att det finns en viss grupp av människor som är väldigt intresserade av kulturen kring den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. De anordnar så kallade ”rendevouz” där vissa klär ut sig till nord- och sydstatare och andra till amerikansk urbefolkning. Då ska de klä sig i tidstypiska kläder och när det gäller en sådan skrud, som det handlar om i det aktuella ärendet, så har en artbestämmare slagit fast att det krävs fjädrar från minst tre vuxna kungsörnar för att skapa en sådan, säger Anna Bergquist.
– Antingen är det föremål som den åtalade personen tillverkat själv eller föremål som denna har bytt till sig och sålt.
Riskerar fängelsestraff
Anna Bergquist menar att den kommande domen från Alingsås tingsrätt blir viktig i fråga om praxis.
– Ärendet är viktigt för arbetet med artskyddsbrott då domen kommer att ge vägledande praxis både vad gäller straff och arbetssätt.
Tidigare domar i liknande ärenden har lett till fängelsedomar på upp till ett och ett halvt års fängelse, men då har åtalen även innefattat åtalspunkter gällande jaktbrott, och i vissa fall, djurplågeri.
– Det finns tidigare domar på upp till ett och ett halvt års fängelse. Men där är det även andra brott inblandade, exempelvis jaktbrott eller djurplågeri. Det aktuella brottet är ju det största som man har sett, åtminstone enligt åklagaren som driver ärendet, säger Anna Bergquist, kriminalinspektör vid artskydds- och kulturarvsbrottsgruppen på Noa till Dagens Juridik.
