Hyresgästen hyrde i andra hand en bostadsrätt med tre rum på 87 kvadratmeter på Lidingö. Hyresgästen hade bott i lägenheten under 30 års tid men det nuvarande andrahandsavtalet ingicks 2019.
Hyresvärden sade upp avtalet i december 2024 eftersom bostadsrätten skulle säljas. Det fanns inget behov att ha kvar lägenheten och hyresvärden hade redan avyttrat andra fastigheter. Hyresgästen menade att hennes besittningsskydd och att hon bott länge i lägenheten borde väga tyngre än hyresvärdens intresse av försäljning. Vidare uppgav hyresgästen att det var inte var klart vilken part som hade rätt att föra talan i ärendet. Enligt föreningsstämmans protokoll från föregående år angavs hyresvärdens dotterbolag. Hyresgästen trodde därför att dotterbolaget var rätt part i målet.
Hyresnämnden i Stockholm prövade även invändningar om partsställning och ägande. Nämnden utgick från det ingivna hyresavtalet och registreringsuppgifter som visade att hyresvärden var avtalspart samt från lägenhetsutdrag som angav att hyresvärden ägde bostadsrätten. Att uppgifter i bostadsrättsföreningens material pekade åt annat håll ansågs inte påverka bedömningen av ägarförhållandet.
I sak konstaterade hyresnämnden att besittningsskyddet för en andrahandshyresgäst i en bostadsrätt är svagare än vid en vanlig hyresrätt. Hyresnämnden fann att hyresvärdens uppgift om att bostadsrätten skulle säljas var trovärdig och att intresset av att fritt förfoga över tillgången vägde så tungt att hyresgästen skäligen borde flytta, trots den långa boendetiden. Hyresgästen hade tackat nej till ersättningslägenheter i innerstan och att köpa bostadsrätten till marknadspris. Hyresavtalet bedömdes därför ha upphört i enlighet med uppsägningen och hyresgästen medgavs uppskov.
Svea hovrätt gör ingen annan bedömning än hyresnämnden och överklagandet avslås därför.
Informationen är låst
Lås upp fakta
Domstol
xxxx xxx xx xx xxxxx
Saken
xxxx xxxxxxxxx
Målnummer
x xxxx-xxx