Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Försäkringsbranschen under regeringens lupp

Debatt
Publicerad: 2010-09-21 10:10

Av Advokat Anna Lööv och jur. kand. Karin Schurmann, Kompass Advokat AB

Under den senaste tvåårsperioden har Konsumentverket släppt inte mindre än fyra rapporter om försäkringsbolagens marknadsföring och avtalsvillkor.

Nästan samtidigt som den senaste av rapporterna släpptes kom den nya propositionen om förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang. Vad har försäkringsbolagen gjort för att förtjäna detta?

Med start 2008 har Konsumentverket i samverkan med Finansinspektionen genomfört en ingående genomlysning av försäkringsbranschen. Marknadsföring, försäkringsvillkor och för-/efterköpsinformation för produktförsäkringar har analyserats i inte mindre än tre rapporter där den senaste släpptes sent i våras.  Här handlar det framförallt om de försäkringar som säljs via elektronikbranschen, till exempel för en nyinköpt tv eller mobiltelefon. Nu senast har de så kallade tilläggsförsäkringarna utsatts för motsvarande granskning. Det gäller bland annat gravid- och barnförsäkringar, försäkringar mot dubbla boendekostnader och låneskyddsförsäkringar, där den gemensamma nämnaren är att försäkringarna på olika sätt kompletterar det försäkringsskydd som ges genom de allmänna socialförsäkringarna eller att de skyddar mot ett osäkert marknadsläge.
 
Konsumentverket kritiserar flera aspekter av bolagens marknadsföring. En återkommande punkt är att den information som måste lämnas enligt försäkringsavtalslagen FAL inte sällan blandas med rena reklambudskap vilket gör att det blir svårare för konsumenten att ta till sig informationen. En annan, som framförallt gäller för tilläggsförsäkringarna, är att bolagen tangerar gränsen för otillbörlig marknadsföring genom att anspela på konsumenternas oro och rädsla. För produktförsäkringarna finns en kritik mot brister i information ute i elektronikbutikerna. Konsumenterna förstår inte att de i många fall redan har ett skydd via sin hemförsäkring eller den normala garantin via konsumentköplagen.

Verket föreslår dock inga lagstiftningsåtgärder för att komma till rätta med de problemområden som identifieras i rapporterna. Istället efterfrågas ökade resurser för tillsyn inom det befintliga regelverket och egenåtgärder från branschens sida när det gäller tilläggsförsäkringar. För produktförsäkringarna framhåller Konsumentverket och Finansinspektionen att förbättringar redan har skett och kommer inte med så många konkreta åtgärdsförslag.

En fråga som däremot håller på att närma sig lagstiftning är integritetsskyddet för känsliga personuppgifter om hälsa som hanteras av försäkringsbolagen. Den nya propositionen riktar in sig dels på de hälsodeklarationer som lämnas i samband med ansökningar om sjukförsäkringar och sjukvårdsförsäkringar, dels på de hälsouppgifter som hanteras i samband med bolagens skadereglering av sjuk- och olycksfall.  Enligt regeringens förslag ska hanteringen av uppgifterna stramas upp betydligt genom att bolagen blir skyldiga att informera tydligare om vad en fullmakt/samtycke till hantering av hälsouppgifter innebär, dels att samtycket och informationen måste hanteras i dokument som är separata från själva ansökan respektive skadeanmälan.

Varför detta starka fokus på försäkringsbranschen nu? När det gäller integritetsfrågan finns en anledning i den tväreuropeiska granskning av branschen som genomfördes för några år sedan. Det har även pågått en diskussion under de senaste åren om hur försäkringsbolagens hantering av uppgifter från sjukjournaler har påverkat sjukvården, både i form av kostnader för administration och genom att påverka själva journalföringen. Det har även diskuterats i pressen att journaler från barnavårdcentralernas hälsokontroller av spädbarn har påverkats av det faktum att ”negativa” uppgifter i journalerna riskerat att minska möjligheterna att teckna barnförsäkring, eller lett till försämrade försäkringsvillkor.

När det gäller Konsumentverkets granskning av produktförsäkringar finns en bakgrund i en ökad mängd frågor och klagomål från konsumenter. För tilläggsförsäkringarna tycks den ingående granskningen snarare bero på det ökade produktutbudet och den ökade volymen av tecknade försäkringar. Man tror att detta beror på en ökad oro från konsumenterna att de allmänna socialförsäkringarna inte ger ett tillräckligt skydd, och mellan raderna verkar det finnas en farhåga för att försäkringsprodukterna anspelar på och på så sätt utnyttjar denna oro.

Bakgrunden till regeringens fokus på konsumentförsäkringen är tydlig och väl underbyggd. Resultatet i form av det förslag till förändrad lagstiftning på integritetsskyddsområdet är konkret och tillämpbart även om det kommer att krävas en rad ändringar i bolagens administrativa rutiner. För konsumenten innebär förändringen framförallt bättre information och en tydligare gräns för vilken information som får hämtas in. Riskerna torde minska för att kvaliteten i journalföringen påverkas av försäkringsfrågor.

Resultatet av granskningen av marknadsföringen av vissa konsumentförsäkringar är dock svårare att tillämpa i praktiken. Rapporterna ger visserligen en efterlängtad belysning av hur försäkringslagstiftningens svepande formuleringar kring informationsgivning kan tolkas. Däremot saknas svar på de svåra frågor som uppstår när olika regelverk ska samverka, framförallt försäkringslagstiftningens krav på tydlig och enkel information och marknadslagstiftningens krav på prisinformation och dess gränssättning mot otillbörlig marknadsföring. Rapporterna presenterar problemen snarare än lösningarna. Därmed blir det först när frågorna konkretiseras genom tillsynsärenden eller mål i Marknadsdomstolen som vi praktiker i branschen får svar på våra frågor om hur konflikterna i regelverken ska lösas.

Anna Lööv, advokat
Karin Schurmann, jur. kand.

Kompass Advokat AB

red@dagensjuridik.se


Dela sidan:
Skriv ut:


Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se