Mannen var anställd vid bolagets cykelverkstad. Mannen drabbades 2000 av en allvarlig sjukdom som ledde till att han blev delvis förlamad. Mannen förlorade sitt körkort till följd av sjukdomen.
Beskattningsåret i fråga var mannen fram till november bosatt i samma fastighet som verkstaden. Han använde sig regelbundet av färdtjänst. Bolaget ägde sedan 2004 en Ford Transit som var inredd som handikappbuss. Bilen användes i bolaget för transport av mopeder och cyklar.
Bolaget har uppgett att den aktuella bilen även använts privat för att mannen skulle komma ut. Körsträckan uppskattades först till 120-180 mil per år, men justerades senare till under 100 mil. Övrig tid reste mannen med färdtjänsten.
Kammarrätten ansåg att mannen har skjutsats runt privat med bolagets bil mer än i ringa omfattning, det vill säga över 100 mil per år. Kammarrrätten fastställer länsrättens dom vilket innebär att mannen förmånsbeskattas med 30 800 kr. Enligt mannen är bilen inte värd mer än 30 000 kronor. I motsvarande mån tvingas bolaget betala arbetsgivaravgifter.
Rättens ordförande är skiljaktig och anser att mannen har gjort sannolikt att han under inte har använt bilen ifråga i sådan omfattning som fordras för att skattepliktig biförmån ska anses föreligga.
Katja Bähr
katja.bahr@dagensjuridik.se
