Företagsledares ansvar skärps i den nya konkurrenslagen

En nyhet i den EG-anpassade konkurrenslagen är att företagsledares ansvar för företagets konkurrensöverträdelser skärps. Med företagsledare menas i detta sammanhang personer som rättsligt eller faktiskt utövar ledningen över ett företag; exempelvis VD, vice VD eller styrelseledamöter.

– Har en sådan person känt till att det förekommit ett kartellsamarbete och underlåtit att agera kan han eller hon beläggas med näringsförbud. Men sanktionen kan undvikas om personen i fråga medverkar till att underlätta Konkurrensverkets utredning, berättar Helene Andersson.

Bötesreglerna preciseras bland annat genom att ett utgångsbelopp, ett så kallat sanktionsvärde, bestäms utifrån överträdelsens allvar och varaktighet. Vid bestämmandet av allvarlighetsgraden beaktas överträdelsens art, marknadens omfattning och betydelse samt överträdelsens konkreta eller potentiella påverkan på konkurrensen på marknaden.

Bötesbeloppet kan justeras uppåt eller neråt med beaktande av försvårande eller förmildrande omständigheter. Försvårande omständigheter kan vara att företaget förmått annat företag att medverka till överträdelsen eller att företaget har haft en ledande roll i överträdelsen. Förmildrande omständigheter kan vara att ett företag endast medverkat till överträdelsen i begränsad omfattning. Preciseringarna är inte uttömmande, utan endast exemplifieringar.

– Preciseringen gällande vilka omständigheter som ska beaktas gör att rättssäkerheten stärks, konstaterar Elisabeth Legnerfält.

Även passiva kartellmedlemmar kan beläggas med böter, och ett företag som fortsätter ett konkurrensbegränsande samarbete efter att ha blivit påkommet kan drabbas av hårdare sanktioner. Å andra sidan kan ett litet företag med dålig ekonomi, eller ett företag som inte tidigare blivit påkommet med någon överträdelse, få dessa omständigheter beaktade vid bestämningen av böterna.

Det är mycket företag själva kan göra för att förebygga övertramp av konkurrensreglerna, tipsar Helene Andersson:

– Utbilda personalen och ta fram en konkurrensrättspolicy. Företagen ska även verka för att skapa incitament för anställda att berätta om konkurrensbegränsande åtgärder de fått kännedom om.

Vid det fall att Konkurrensverket gör en gryningsräd på företaget är det dessutom bra att receptionen och företagsledningen har en manual som berättar hur man ska gå till väga, för att säkerställa att företaget tar tillvara sina rättigheter, säger hon.

När det gäller karteller finns det möjlighet att undkomma böter. Då krävs att ett företag anmäler kartellen till Konkurrensverket och ger verket tillräcklig information för att kunna ingripa mot eller klarlägga kartellen. För att slippa böter måste all bevisning lämnas över. Företaget får heller inte ha tvingat något annat företag att delta i kartellen.

– I Sverige måste företaget dessutom genast avsluta samarbetet och lämna kartellen. Stöd och råd om hur detta kan göras på ett smidigt sätt kan fås av Konkurrensverket. I vissa länder vill myndigheterna att anmälaren stannar kvar för att inte göra övriga kartellföretag misstänksamma och börja förstöra bevis, men sådana regler har inte vi. 

Ett alternativ till böter är ett så kallat avgiftsföreläggande. För detta krävs att företaget erkänt överträdelsen. Fördelarna med ett avgiftsföreläggande är att ett snabbt avslut kommer till stånd, samt att eventuell medieexponering minimeras. Kartellrättegångar tenderar att bli långvariga, ta flera år, och få stor uppmärksamhet i media.

– Genom ett avgiftsföreläggande kan en kartelldeltagare undvika rättegång. Men samtidigt är det stor risk för att avgiften blir högre än nödvändigt. Det är svårt att bestämma vad som är ett rimligt belopp, de böter som har dömts ut av domstolarna har hittills varit en bråkdel av vad Konkurrensverket har yrkat, berättar Helene Andersson.

Avgiftsföreläggande får inte utfärdas om det finns ett prejudikatintresse; något som kan vara svårt att avgöra. Som det är nu, skulle det kunna gälla de allra flesta fall, menar hon.

Nytt i konkurrenslagen är också att det införs prövningstillstånd för att mål som prövats av Stockholms tingsrätt ska kunna tas upp i Marknadsdomstolen. Detta gäller bland annat konkurrensskadeavgift och företagskoncentrationer.

– Jag hoppas att Marknadsdomstolen kommer att vara mycket generös med prövningstillstånden eftersom det finns så lite praxis, säger Elisabeth Legnerfält.
Den nya lagen, som träder i kraft den 1 november 2008, innehåller även ändringar gällande preskriptionstider och tröskelvärden för anmälningsplikt av företagskoncentrationer.

Johanna Haddäng