EY:s Global Integrity Report 2020 visar att 90 procent av företagsanställda uppfattar att covid-19 och dess effekter innebär en risk med avseende på affärsetik och beteenden.
EY:s Global Integrity Report 2020 visar på delade uppfattningar om effekterna av pandemin på affärsetik och organisationskultur.
Resultaten kommer från en undersökning med nästan 3 000 respondenter från företag i 33 länder, inklusive Sverige, i början av 2020, innan pandemin. Därefter har undersökningen kompletterats med frågor till ytterligare 600 personer i sex länder (Kina, Tyskland, Italien, Indien, Storbritannien, USA) under april, mitt under covid-19-krisen.
Försämrad affärsetik
Majoriteten, 90 procent, av respondenterna som tillfrågats under krisen uppfattar att pandemin innebär en risk för försämrad affärsetik och beteenden. Det finns dock olika uppfattningar i styrelserummet, hos företagsledningen, och övriga anställda om vad effekterna faktiskt kommer att bli.
Bland styrelseledamöterna och representanterna från företagsledningar är 43 procent respektive 37 procent av uppfattningen att pandemin kan leda till förändring och en förbättring av affärsetik och organisationskultur, dock delar bara 21 procent av övriga anställda den uppfattningen.
– Den globala ekonomin genomgår nu en förändring som både går snabbare än någonsin tidigare, och helt utan möjlighet till förberedelser. Samtidigt är situationen i företag världen över pressad; i många fall ska mer arbete utföras av färre anställda, samtidigt som kraven från olika intressenter är högre än vanligt. Detta kan leda till att ökade risker där företagen riskerar att släppa blicken från den etiska kompassen och agera på sätt som normalt inte ansetts förenligt med god moral, säger Erik Skoglund, ansvarig för EY Forensic & Integrity Services i Norden.
Kortsiktiga resultat före att agera etiskt korrekt
Undersökningen visar också att det redan före pandemin funnits olika uppfattningar om etik och kultur på olika nivåer av organisationerna. Mer än hälften, 55 procent, av styrelseledamöterna uppfattar att företagsledningen agerar med integritet, men bara 37 procent av övriga anställda delar den uppfattningen.
I Sverige har 75 procent av respondenterna sagt att de har fullt förtroende för att ledningen agerar med integritet. Därtill tror mer än hälften, 55 procent, av styrelseledamöterna globalt att det finns chefer i företaget som skulle sätta kortsiktiga resultat före att agera etiskt korrekt. Av de svenska respondenterna anser totalt 53 procent att detta gäller i deras företag.
– Styrelser och ledningsgrupper måste kunna förlita sig på att anställda verkar med största möjliga integritet. Samtidigt som tonen från toppen är extremt viktig, ser vi att anställda inte har fullt förtroende för att styrelsen och ledningsgruppen fattar korrekta beslut. Det är därför hög tid att säkerställa att företagsledare agerar på ett sätt som klart och tydligt visar, för samtliga intressenter, att de är fast beslutna att göra både rätt saker, och att göra saker rätt, i dag, i morgon, och i framtiden, kommenterar Erik Skoglund.
Inte fullt förtroende för företagsledningen
En majoritet av tillfrågade övriga anställda globalt, 53 procent, svarade innan pandemin att de inte har fullt förtroende för att företagsledningen följer aktuell lagstiftning, uppförandekoder, och branschregler.
Totalt svarade 28 procent av de respondenterna i Sverige att de inte har fullt förtroende för företagsledningen i dessa frågor.
Undersökningen visar att 13 procent av alla respondenter, och 20 procent av styrelseledamöterna, är beredda att bortse från oegentligheter hos tredje part om det gynnar dem själva karriärmässigt eller genom högre ersättning. För respondenterna i Sverige är motsvarande siffra, för samtliga respondenter 16 procent.
Villiga att ta emot mutor
Hela 12 procent av tillfrågade styrelseledamöter och medlemmar av företagsledningar globalt säger sig vara villiga att ta emot mutor, att jämföra med 3 procent av övriga anställda.
14 procent av styrelseledamöter och 15 procent av medlemmar av företagsledningar säger sig vara villiga att vilseleda externa parter såsom tillsynsmyndigheter.
Totalt skulle 13 procent av respondenterna i Sverige kunna tänka sig att vilseleda externa parter såsom revisorer och tillsynsmyndigheter, och 10 procent skulle kunna tänka sig att ge eller ta en muta.
Övertro på dataskyddspolicys
Undersökningen visar också att företag har en övertro på effekten av sina dataskyddspolicys. 86 procent av de tillfrågade uppger att deras företag gör allt som krävs för att skydda sina kunders data. Trots detta anger en majoritet, 59 procent, att de inte tillhandahåller sina medarbetare någon utbildning i tillämpliga dataskyddsregler, såsom GDPR. Det svenska resultatet överensstämmer med det som gäller globalt.
– Brist på förtroende och integritet var en utmaning redan innan covid-19. I spåren av pandemin har dock flera av de redan befintliga riskerna ökat. Det är nu oerhört viktigt att företag hanterar dessa risker på ett korrekt sätt, agerar handlingskraftigt, och implementerar en relevant kontrollstruktur. Undersökningen visar också att svenska företag på intet sätt är förskonade från de utmaningar som företag i andra länder ställs inför vad gäller affärsetiska frågor och dilemma, säger Erik Skoglund.
Distansarbete – största hotet
Vissa av dessa utmaningar växer i spåren av pandemin. Bortsett från sviktande marknader svarade 33 procent av respondenterna som tillfrågats under pandemin att frångåendet av traditionella arbetssätt och en ökning av distansarbete utgör det största hotet mot etiskt agerande i och av företaget.
Ytterligare risker och hot mot affärsetiken som identifierats genom undersökningen är störningar i leverantörskedjor, 28 procent, och minskade ersättningar till anställda, 24 procent.
– I samband med att företag och organisationer omstrukturerar sin organisation och sättet att arbeta på för att möta framtida situationer och krav, måste de använda pandemin som en katalysator för att genomföra rätt och nödvändiga förändringar. Företagsledningar måste säkerställa att fokus i detta arbete läggs på, och hänsyn tas till, riskerna för oegentligheter. Företagen måste även utvärdera den kultur som finns inom företaget, och hur väl kontrollerna av regelefterlevnad efterföljs. Företag som är fast beslutade att göra rätt saker, även när ingen ser på, kommer, när dammet har lagt sig, att vara starkare och mer enade än innan pandemin bröt ut, förklarar Erik Skoglund.
