Skatteverket begärde att en man skulle förpliktas att solidariskt med ett bolag till staten betala obetalda skatter och avgifter på sammanlagt cirka 860 000 kronor. Skatteverket hävdade att mannen i vart fall på grund av grov oaktsamhet skulle anses ha lämnat oriktiga uppgifter som hade lett till att bolaget tillgodoräknats för hög ingående mervärdesskatt.
Mannen hade varit styrelseledamot i bolaget från september 2011 fram till dess konkurs i februari 2013 och ägt aktier i bolaget.
Vidtagit åtgärder
Mannen, å sin sida, ansåg att Skatteverkets ansökan skulle avslås och hävdade bland annat att bolaget den 24 juli 2012 hade ställt in alla betalningar och upprättat en ansökan om företagsrekonstruktion. Styrelsen hade alltså denna dag vidtagit sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av bolagets skulder innan skatten på cirka 430 000 kronor förföll till betalning den 26 juli 2012.
På samma grunder fanns det enligt mannen skäl att befria honom från ansvar för de skatter som förföll den 13 augusti 2012 på totalt cirka 100 000 kronor och som avsåg perioden juli 2012.
Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att mannen i vart fall hade förfarit grovt oaktsamt när han inte hade sett till att skatterna och avgifterna hade blivit betalda i tid.
Förvaltningsrätten konstaterade dessutom att han i vart fall av grov oaktsamhet hade lämnat oriktig uppgift som hade lett till att bolaget hade tillgodoräknats överskjutande ingående moms i och med att han hade undertecknat en skattedeklaration där dubbelt avdrag hade gjorts för samma faktura.
Hade haft ”visst fog”
Domstolen konstaterade dock att det av utredningen framgick att mannen hade haft för avsikt att reda upp bolagets ekonomiska situation och att han hade haft ”visst fog” för att anta att bolaget skulle kunna komma att betala skatter och avgifter. Det fanns därför skäl att begränsa hans betalningsskyldighet till cirka 650 000 kronor.
Ansökan bifölls alltså delvis.
Kammarrätten i Stockholm ansåg inte att bolaget genom att ställa in sina betalningar hade vidtagit sådana verksamma åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av sina skulder. Kammarrätten ansåg inte heller att mannen kunde freda sig från företrädaransvar på grund av att bolaget från den 26 juli 2012 hade varit föremål för företagsrekonstruktion.
Kammarrätten konstaterade att mannen hävdat att han har haft en förhoppning om att medel skulle komma in till bolaget genom bland annat en betydande order från den estniska staten och att han därför fortsatte driften av bolaget. Kammarrätten ansåg dock inte att utredningen gav stöd för att han hade haft anledning att anta att skatter och avgifter skulle betalas i tid eller att det förelåg sådana särskilda skäl som medför delvis eller hel befrielse från betalningsskyldigheten.
Förvaltningsrättens dom ändrades därför och mannen dömdes att betala 860 000 kronor i företrädaransvar.
Grovt oaktsam
Högsta förvaltningsdomstolen beviljade prövningstillstånd i den del av målet som gällde moms för period 1206 samt arbetsgivavgifter och skatteavdrag för period 1207. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.
HFD konstaterar nu att rekonstruktionsförfarandet upphörde den 4 februari 2013. Vid denna tidpunkt hade mannen en skyldighet att snarast vidta åtgärder för att få till stånd en avveckling av bolagets skulder.
Ansökan om konkurs gjordes dock inte förrän den 11 februari 2013 – det vill säga en vecka efter det att rekonstruktionen upphörde.
Några skäl för detta dröjsmål – med att vidta verksamma åtgärder för att på ett ansvarsbefriande sätt avveckla bolagets skulder – har enligt HFD inte framkommit i målet. Mannen har därför varit grovt oaktsam i skatteförfarandelagens mening och är därmed personligt betalningsansvarig för bolagets skatteskulder. Hans överklagande avslås därför i denna del.
Enligt HFD saknas det skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. Kammarrättens avgörande står därmed fast i dessa delar.
Foto: DJ
