En idag 71-årig man åtalades vid Gotlands tingsrätt för oredlighet mot borgenärer alternativt obehörigt gynnande av borgenär.
Mannen, som varit företrädare för ett bolag, hade i juni 2007 tagit ut innestående lön om 200 000 kronor från bolaget som var på obestånd och försattes i konkurs nästföljande månad med en brist i boet på cirka 1,4 miljoner kronor.
Tingsrätten konstaterade att det har varit fråga om betalning av en förfallen löneskuld och inte, som åklagaren påstått, en skuld som inte var förfallen. Mannen friades därför av tingsrätten.
Ärendet överklagades till Svea hovrätt som dock framhöll att någon löneskuld till mannen inte hade bokförts i bolaget förrän uttaget hade gjorts, att något anställningsavtal inte framkommit samt att dokumentation som gav stöd för skulden saknades.
Enligt hovrätten gick det inte heller att bortse från det anmärkningsvärda i att åtta månaders lön betalades ut strax före konkursen. Hovrätten ansåg därför att bolaget avhänts egendomen och att mannen, eftersom värdet hade varit betydande, skulle dömas för oredlighet mot borgenärer.
Eftersom gärningen inte hade präglats av förslagenhet och eftersom mannen på grund av sjukdom hade befunnit sig i en besvärlig personlig situation ansåg hovrätten dock att det fanns skäl att frångå fängelsepåföljd. Mannen dömdes därför till villkorlig dom och 100 dagsböter à 50 kronor.
En nämndeman var skiljaktig och ville fastställa tingsrättens friande dom.
Mannen överklagade till Högsta domstolen och pekade bland annat på hovrättens slutsatser var felaktiga och grundade sig på okunnighet om hur ägarledda företag fungerar samt att resonemanget var ”skrivbordsaktigt”.
Han ansåg också att det var av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD klargjorde vad som åligger en ägare av ett företag i sådana situationer.
HD ändrar nu hovrättens dom och dömer 71-åringen för otillbörligt gynnande av borgenär och halverar antalet dagsböter. HD konstaterar att de belopp som mannen hoppats skulle flyta in i bolaget under månaderna efter uttaget inte skulle ha varit tillräckligt för att generera ett överskott så att bolagets skulder skulle kunna regleras.
Domstolen instämmer därför i uppfattningen att företaget varit på obestånd när löneuttagen skedde, samt att 71-åringen varit medveten om detta.
Att bolaget saknat förmåga att bära de uttag för innestående lön som mannen gjort medför dock inte att uttagen har varit benefika. 71-åringen tog visserligen ut en högre lön än han tidigare gjort, men lönen har ändå fallit inom vad som varit marknadsmässigt, vilket är avgörande. Det har därför inte handlat om ett avhändande av egendom så som förutsätts för att oredlighet mot borgenärer ska aktualiseras.
HD har dock tidigare uttalat att en transaktion i regel har ett otillbörligt syfte när en ställföreträdare till sig själv låter företaget betala en förfallen, oprioriterad skuld vid en obeståndssituation.
Enligt HD har 71-åringen genom uttagen försökt tillgodose sina egna intressen trots att detta kunde gå ut över övriga fordringsägare. Mannen måste även ha insett att de otillbörliga uttagen medförde en påtaglig fara för att andra borgenärers rätt skulle förringas avsevärd. Han ska därför dömas för otillbörligt gynnande av borgenär.
Foto: Pontus Lundahl/TT
