Företag har blivit ett ”brottsverktyg” och det är ”förmågan att fylla i snåriga blanketter som möjliggör brott”. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en ny rapport om när organiserad brottslighet infiltrerar legala företag.
Ett företag kan enligt Brå användas på olika sätt för brottslig verksamhet. Det kan till exempel utgöra en front för entreprenadarbeten vid svartarbete, eller för att föra in illegal alkohol och tobak i landet – eller som ett logistikföretag med ett ständigt flöde av varor och gods för att smuggla narkotika, dopningspreparat och människor.
Fem sätt att infiltrera
Rapporten listar fem sätt att infiltrera ett företag på.
Man kan köpa ett befintligt företag eller helt enkelt registrera ett nytt företag men det finns också de som väljer att ta över kontrollen av ett företag genom utpressning eller genom att helt enkelt ”kapa” ett företag genom manipulation av uppgifter till bolagsregistret.
Ytterligare ett sätt är att man rekryterar en ”insider” på företaget.
Brå pekar också ut ett antal branscher som särskilt sårbara: Bygg- och städbranschen samt transportföretag, återvinningsföretag, assistansbolag och bemanningsföretag.
Brå skriver:
”Intresset för att infiltrera företag kan enklast sammanfattas med dessas tillgång till tre K: kapital, kredit och kunder. Av undersökningen framgår att företag i mångt och mycket fungerar som en sluss genom vilken pengar strömmar.”
Kriminella tänker om
När det gäller påverkan på samhället och näringslivet skriver Brå att ”även om infiltration inte nått särskilt djupt i samhällskroppen, ska den inte förringas”. Det drabbar enligt Brå viktiga kärnområden som företagande, produktion, sysselsättning och skattebaser.
Mycket tyder på att den organiserade brottslighetens intresse av företag har ökat och förklaringen är enligt Brå att samhället blir allt mer kontantlöst och att det helt enkelt blir allt svårare att komma över pengar.
Förändringar leder till att kriminella tänker om och inriktar sig på att komma över pengar genom bedrägerier istället för genom till exempel rån och inbrott.
Genom att driva företag öppnar sig helt andra områden för bedrägerier – till exempel momspengar, stora bidrag och olika typer av investeringar men även större lån och möjligheter att beställa stora volymer av varor, sådant som inte vanliga privatpersoner kan göra hur som helst.
Åtgärder mot infiltration viktiga
Brå pekar på att åtgärder mot infiltration kommer att bli allt viktigare och att det finns en otydlig gräns mot ekonomisk brottslighet. Rapporten understryker vikten av att öka kunskapen om infiltration, hur den går till och vilken brottslighet som infiltrationen leder till.
Kunskap om hur man motverkar själva ”infiltrationsprocessen” behövs inom näringslivet men också hos en rad myndigheter som på ett tidigt stadium behöver kunna upptäcka infiltration, särskilt vid förvärv och nyregistrering av bolag.
Brå tar upp några riskindikatorer, bland annat nystartade företag, ägarbyten och att företagets inriktning inte stämmer med vad som framgår av registreringsbeviset.
En inte ovanlig situation är enligt Brå att företagare känner ett desperat behov av att bli av med sina konkursmässiga företag. Banker och andra rådgivare har också i sådana situationer en viktig funktion för att medverka till att företag som är på obestånd avvecklas under ordnade former.
Ny kanal mellan näringsliv och polis
Brå anser att man också bör överväga en kanal från framför allt näringslivets företrädare in till polisens underrättelsetjänst. Syftet är att kunna lämna tidig information, som inte behöver vara en brottsanmälan.
Rapporten bygger i stora delar på forskningsmaterial från det internationella EU-projektet ARIEL.
ARIEL (Assessing the Risk of the Infiltration of Organized Crime in EU MSs Legitimate Economies – A Pilot Project in Five EU Countries).
De fem länderna som ingår är Italien, Slovenien, Nederländerna, Storbritannien och Sverige.
