Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Företag förbjuds använda skrämseltaktik vid telefonförsäljning



Foto: Isabell Höjman / TT /
Ladda ner handlingar

Om Nordiska bevakningsgruppen fortsätter att använda sig av skrämseltaktik vid telefonförsäljningar och ringa personer som är registrerade i NIX-registret tvingas bolaget betala 1 miljon kronor. Det beslutade Patent- och marknadsdomstolen i en färskt dom.

Redan 2017 inledde Konsumentombudsmannen ett tillsynsärende mot Nordiska bevakningsgruppen, som i dag heter NB Gruppen. Detta gjordes efter en rad anmälningar mot bolaget som inkommit till Konsumentverket. Nu förbjuder Patent- och marknadsdomstolen NB Gruppen AB vid vite om 1 miljon kronor att dels använda skrämseltaktik vid sina telefonförsäljningar dels att ringa konsumenter som finns med i NIX-registret. Dessutom döms bolaget att betala en halv miljon kronor i marknadsstörningsavgift.

Patent- och marknadsdomstolen skriver bland annat att NB gruppen förbjuds att genom telefonförsäljning gentemot konsument använda sig av påståenden som ”ditt personnummer har blivit kapat/skulle kunna kapas”, ”ditt personnummer finns tillgänglig på internet” och ”ID-kapning är vanligt förekommande” samt liknande påståenden som ger konsumenten intryck av att just han eller hon är utsatt för ett pågående brott eller att ett brott är nära förestående.

NB gruppen förbjuds även att kräva betalning för en tjänst som konsumenten inte har beställt och vid erbjudande av en ID-bevakningstjänst tillämpa avtalsvillkor i förhållande till konsumenter som innebär en bindningstid.

Ska tydligt meddela att de är säljare

Patent- och marknadsdomstolen skriver även att bolaget åläggs att vid marknadsföring av sina tjänster tydligt informera i början av samtalet att syftet är att sälja en ID-bevakningstjänst.

Redan när KO inledde ett tillsynsärende 2017, avseende NB Gruppens avtalsvillkor och marknadsföring, lovade bolaget att det dels skulle upphöra att använda avtalsvillkor som innebar 36 månaders bindningstid, dels vidta rättelser avseende bolagets marknadsföring som KO ansåg var otillbörlig. KO avslutade därefter ärendet sommaren 2018. 

Men det dröjde inte länge innan ytterligare en granskning tillsattes efter fler anmälningar mot bolaget. Totalt hade 116 anmälningar mot NB Gruppen kommit in till Konsumentverket under perioden från den 1 januari 2019 till den 1 april 2021. Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå Konsument har under samma period haft 362 kontakter angående NB Gruppen. 

Under hösten 2019 granskade Konsumentverket hur skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter efterlevdes. Ett nytt ärende öppnades mot NB Gruppen i februari 2020. Ärendet avsåg dels NB Gruppens marknadsföring i samband med telefonförsäljning, dels bolagets avtalsvillkor. 

Två mål i domstolen

Den 26 april 2021 väckte KO talan mot NB Gruppen i två mål, ett mål avseende oskäliga avtalsvillkor och ett mål avseende otillbörlig marknadsföring.

I anmälningarna till Konsumentverket framkom bland annat att NB Gruppen utelämnade information om syftet med samtalet i början av varje samtal, att samtalen innehöll skrämselpåståenden samt att bolaget skickat ut fakturor utan föregående beställning från konsumenten. 

En del konsumenter har begärt Allmänna reklamationsnämndens (ARN) prövning eftersom de ansett att de inte har ingått något avtal med NB Gruppen. Konsumenter har även polisanmält NB Gruppen efter att ha mottagit fakturor från bolaget, eftersom de uppfattat agerandet som brottsligt. 

Det framgår även av utredningen att NB Gruppen har, vid marknadsföring av en ID-bevakningstjänst, i försäljningssyfte kontaktat konsumenter per telefon trots att konsumenternas telefonnummer vid tid- punkten för samtalen har varit antecknade i spärregistret NIX-Telefon. 

Patent- och marknadsdomstolens skriver att konsumenten har genom agerandet sannolikt påverkats i sin förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Agerandet är därmed otillbörligt. 

Skrämseltaktik

Telefonförsäljarna som ringer från NB Gruppen har i inledningen av samtalen använt påståenden som ”ditt personnummer har blivit kapat”, ”ditt personnummer skulle kunna kapas”, ”ditt personnummer finns tillgängligt på internet och ID-kapning är vanligt förekommande” och liknande påståenden som har gett konsumenten intrycket av att en allvarlig incident har hänt eller är på väg att hända just denna konsument. På så vis har bolaget i sin marknadsföring förmedlat intryck till konsumenten att denne är utsatt för ett pågående eller nära förestående försök till brott. 

”Det kan inte vara en fråga om en enstaka säljare som har uttryckt sig felaktigt. NB Gruppen har ansvar för den marknadsföring som har utförs av bolagets egna, eller anlitade, säljare och har därmed haft att tillse och förhindra att ingen säljare använder sig av påståenden som utgör otillbörlig marknadsföring”. 

Vidare framgår det av domen att NB Gruppen har inte alls, eller i vart fall inte i början av samtalen, informerat om att syftet med dessa har varit att sälja en ID-bevakningstjänst. Informationen är väsentlig och ska lämnas tydligt i början av ett samtal. 

Tingsrätten skriver vidare att det framgår av ingivet samtalsmanus att det verkliga syftet med samtalet, det vill säga att sälja en tjänst, informeras av säljaren först senare i samtalet. 

”Domstolen finner att det står klart att den information som har utelämnats helt, eller annars lämnats på ett för sent stadium i samtalet, har varit väsentlig. Det föreligger därmed skäl att i enlighet med KO:s yrkande meddela ett åläggande”.

Otydligt sms

Vidare har bolaget haft som rutin att skicka ett sms till konsumenterna efter samtalet där det framgår att man ska svara JA på smset för att aktivera sin indentitetsbevakning. Av smset framgår inte vad som händer om konsumenten inte svarar.

Domstolens bedömning är att de något svepande formuleringar som ges i sms-meddelandet om att kundens identitetsbevakning kommer att slutregistreras när ett ”ja” tas emot eller att kunden ska svara ”ja” för att aktivera sin bevakning inte uppfyller lagens krav om att anbudsbekräftelsen ska innehålla sådan information så att konsumenten ska förstå vilket erbjudande den har att ta ställning till och att ett avtal ingås genom ett jakande svar. 

Domstolen har bedömt att den information som har utelämnats, och som ska lämnas i ett anbud, har varit väsentlig. Det föreligger därmed skäl att i enlighet med KO:s yrkande meddela ett åläggande.

Enligt domstolen står det även klart att NB Gruppen har skickat fakturor och krävt betalning av konsumenter utan föregående beställning. 

”Ett sådant agerande är att anse som aggressivt enligt punkten 29 i svarta listan och är under alla förhållanden otillbörligt. Förutsättningar föreligger att meddela ett förbud enligt 23 § marknadsföringslagen i enlighet med KO:s förstahandsyrkande. Det saknas därmed skäl att pröva det yrkande som KO har framställt i andra hand”. 

Långa bindningstider

Det är i målet ostridigt att NB Gruppen har använt bindningstider som har uppgått till 12, 24 och 36 månader samt att avtalet löpt ytterligare 12 månader om kunden inte sagt upp det inom uppsägningstiden om tre månader. Domstolen kommer fram till att avtalsvillkoret om bindningstid har haft karaktären av ett standardvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling. 

Vid en samlad bedömning anser domstolen att NB Gruppens avtalsvillkor med bindningstider gynnar företaget på konsumenternas bekostnad på ett sätt som medför att en rimlig balans mellan parterna inte föreligger. 

Överträdelserna har därutöver pågått under lång tid, i vart fall 1,5 år och har haft en stor omfattning. Av det underlag KO har gett in framgår att Konsu- mentverket mottagit mer än 100 anmälningar och Hallå Konsument över 300 klagomål samt att bolaget har fällts för sitt agerande över 20 gånger i ARN. polisen tagit emot 147 anmälningar gällande NB Gruppen mellan den 1 januari 2018 och den 6 april 2021. 

Vid en samlad bedömning finner domstolen att storleken på vitet ska bestämmas till 1 miljon kronor för att verka avhållande. 

”NB Gruppen har gjort sig skyldigt till överträdelser av marknadsföringslagen genom att använda sig av skrämselpåståenden samt skicka betalningskrav för tjänster utan föregående beställning. Dessa affärsmetoder är svartlistade. Överträdelserna kan enligt 29 § marknadsföringslagen ligga till grund för utdömande av marknadsstörningsavgift”, skriver domstolen. 

Överträdelserna har pågått lång tid

Domstolen pekar även på att överträdelserna har pågått under lång tid och haft stor omfattning och spridning. Det är fråga om systematiska överträdelser av sådant slag att det riskerar att ytterligare skada tilltron till telefonförsäljningsverksamhet som marknadsföringskanal.

”Vidare visar det på stor nonchalans att NB Gruppen har valt att fortsatta med marknadsföringsåtgärderna även efter att Konsumentverket påpekat brister i det första tillsynsärendet. Sammantaget bedömer domstolen att det finns objektiva förutsättningar för att döma ut marknadsstörningsavgift”. 

KO har yrkat marknadsstörningsavgift på ett belopp om en halv miljon kronor. Vid en samlad bedömning fastställer domstolen marknadsstörningsavgiften till en halv miljon kronor.

När det gäller rättegångskostnaderna konstaterar domstolen konstaterar att det har funnits skäl för att en gemensam handläggning av målen. Enligt domstolen får KO anses ha fördyrat processen genom att ha valt att väckt talan i två separata mål och för att ha fört den fortsatta processen genom två processråd.

”Det är inte motiverat att förplikta NB Gruppen att ersätta KO för den merkostnad som har uppkommit. Domstolen bedömer att KO får anses skäligen tillgodosett med 234 508 kronor, varav 230 000 kronor avser arvode och 4 508 kr utlägg. NB Gruppen förpliktas att ersätta KO med detta belopp”, skriver domstolen. 

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons