Enligt siffror från Domstolsverket har kostnader för offentliga försvarare ökat från 572 miljoner kronor 2002 till drygt 1,2 miljarder kronor förra året. Det är en ökning på 112 procent.
Men enligt Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är debatten om advokatkostnaderna snedvriden. Detta eftersom advokaters krav på miljonarvoden i stora mål uppmärksammas utan att sättas i relation till prislappen på polisens och åklagarens förundersökning.
– Advokaten är ofta den sämst betalad juristen i rättssalen, berättar Ramberg för tidningen och menar att advokater har svårt att få betalt fullt ut för sitt arbete.
– Ofta får man ingen ersättning för det man kan kalla kurativ verksamhet, fortsätter hon.
Sedan 2005 ska alla domstolsbeslut om 100 000 kronor eller mer i arvode skickas till justitiekanslern, JK, för granskning. JK kan överklaga besluten, vilket gjordes i sex fall förra året.
– Procentuellt är det väldigt få. Vårt intryck är att advokaterna blivit bättre på att skriva räkningar och precisera sina kostnader, säger Britt-Mari Lundberg, handläggare hos JK, till tidningen.
Barbro Jönsson, chefsjurist hos polisen i Västra Götaland, berättar för tidningen att hon i sin förra roll som chefsåklagare ibland såg tvivelaktiga advokaträkningar. Bland annat advokater som yrkat ersättning för arbete som inte haft med målet att göra, eller försökt ta betalt två gånger för samma arbetsinsats.
– Man har sett lite olika varianter, säger hon till tidningen, men betonar att kritiken långt ifrån gäller alla.
Foto: Scanpix
