Mannen vägrade att uttala sig i polisförhör och dök aldrig upp till rättegången i tingsrätten. Domstolen dömde honom därför i hans frånvaro för hastighetsöverträdelsen.
Förbundsjuristen hade vid tillfället använt en bil stod stod skriven på det förbund där han är anställd och vid jämförelser mellan fartkamerans bilder och fotografier från pass- och körkortsregister ansåg tingsrätten att åtalet var styrkt.
Mannen överklagade till Svea hovrätt där han hävdade att tingsrätten hade gjort sig skyldig till ett grovt rättegångsfel genom att ta upp målet trots att han inte hade delgivits stämningsansökan.
Han hävdade också att åklagarens justering i hovrätten av datumet för brottet – som var fel angivit med exakt ett år – var olaglig eftersom den gjorts efter det att brottets preskriptionstid löpt ut.
Slutligen medgav han att han i och för sig hade kört bilen men att han inte hade kört för fort. Enligt förbundsjuristen måste det i så fall ha handlat om att hastighetsmätaren på hans arbetsgivares bil visade fel hastighet.
När det gäller frågan om delgivning konstaterar hovrätten att förbundsjuristen gått in och låst sin dörr när polispatrullen kommit för att delge honom stämningen och att poliserna då ropat att mannen var delgiven.
Hovrätten slår fast att den tilltalade måste ha fått klart för sig att syftet med polisernas besök var att just delge honom den handling som de lämnades på trappan till hans hus. Hovrätten tar ingen notis om att förbundsjuristen själv hävdar att han inte känner till någonting om händelsen eller delgivningen.
Domstolen kommer därför fram till att mannen var lagligen delgiven och att tingsrättens dom inte ska undanröjas.
När det gäller åklagarens justering av gärningsbeskrivningen konstaterar hovrätten i och för sig att gärningsbeskrivningen är feldaterad med exakt ett år. Man kommer dock fram till att justeringen endast utgör en rättelse av ett uppenbart skrivfel och att preskriptionsreglerna därmed inte utgör något hinder mot att döma ut påföljd.
Hovrätten skriver:
”Det förhållandet att åklagaren i hovrätten gjort gällande att gärningen har begåtts vid en annan tidpunkt än den som tidigare har påståtts innebär inte att åtalet ändrats till att avse annan gärning… Således består åklagarens åtgärd endast av en rättelse av ett uppenbart skrivfel vad avser årtalet. Det påstådda händelseförloppet m.m. är i övrigt helt identiskt med vad som även tidigare påståtts. Vid sådana förhållanden innebär preskriptionsreglerna enligt hovrätten inte hinder mot att ådöma påföljd.”
Efter att ha lämnat förbundsjuristens påstående om den felaktiga hastighetsmätaren utan avseende fastställer hovrätten tingsrättens dom och dömer honom till 2 000 kronor i böter.
Foto: Scanpix
