Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Förbjudet lån beskattades i Sverige – stred mot skatteavtal

Nyheter
Publicerad: 2023-01-09 08:27
Alperna. (Laurent Gillieron/Keystone via AP)

Det står klart att mannen, med hemvist i Schweiz, är obegränsat skattskyldig i Sverige och har mottagit förbjudna lån. En bestämmelse i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz föreskriver dock att sådana inkomster ska beskattas i den enskildes hemviststat, alltså Schweiz. Skatteverkets beslut drivs därför upp.

Skatteverket beslutade i december 2017 att beskatta en man för förbjudet lån med drygt 20 miljoner kronor som inkomst av tjänst. Verket beslutade även att påföra mannen skattetillägg med 4,7 miljoner kronor.

Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg och hade flera invändningar. För det fall att domstolen skulle komma fram till att han var obegränsat skattskyldig i Sverige och att det var fråga om ett förbjudet lån, menade han att Sverige saknade beskattningsrätt enligt skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. 

Beskattas i den enskildes hemvist

Förvaltningsrätten fann att mannen var obegränsat skattskyldig i Sverige samt att han mottagit förbjudna lån av ett företag. Skatteverket ansågs därför som utgångspunkt ha haft fog sitt ställningstagande i ärendet.

För att de förbjudna lånen ska kunna tas upp till beskattning i Sverige krävs dock att Sveriges rätt att beskatta dessa inte begränsas av skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. Mannen hade i denna del gjort gällande att de förbjudna lånen omfattas av artikel 22 i skatteavtalet. Enligt artikeln ska inkomst, som inte träffas av annan bestämmelse i avtalet, beskattas i den enskildes hemviststat – vilket i mannens fall var Schweiz.

Det saknas någon uttrycklig bestämmelse i skatteavtalet som reglerar beskattningen av förbjudna lån. Frågan blir därför om inkomst på grund av förbjudna lån är en sådan övrig inkomst som omfattas av artikel 22.

Det avgörande för bedömningen

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har i två avgöranden tolkat inkomstbegreppet i det nordiska skatteavtalet, som i likhet med det schweiziska avtalet grundar sig på OECD:s modellavtal. Viss ledning kan därför hämtas från rättsfallen, anser förvaltningsrätten. Avgörande för bedömningen är, enligt avgörandena, om ett förbjudet lån är en inkomst som berikar den skattskyldige och tillför denne skatteförmåga. Om svaret är jakande omfattas inkomsten av artikel 22.

Skatterättsnämnden har i ett avgörande, som fastställts av HFD, uttalat att det av allmänna principer följer att om låntagaren har beskattats för ett lån som lämnats i strid med låneförbudet ska någon ytterligare beskattning vid ett senare efterskänkande av lånet inte ske. Motsvarande gäller när en skattskyldig tar ut ett belopp motsvarande det lån som lämnats i strid med låneförbudet, och som han tidigare har betalat tillbaka och därefter beskattats för enligt den aktuella bestämmelsen.

Sverige hade inte rätt att beskatta de förbjudna lånen

Förvaltningsrätten framhöll att en sådan eftergift eller utbetalning som undantas från beskattning enligt det nyss nämnda avgörandet skulle kunna vara en skattepliktig inkomst i den skattskyldiges hemviststat. Det skulle få till följd att skatteavtalet skulle vara verkningslöst mot internationell dubbelbeskattning om inkomst genom förbjudna lån inte omfattas av artikel 22, vilket knappast avsetts.

”Det anförda får – särskilt med beaktande av vad som framförts om att lånet i realiteten sällan betalas tillbaka samt att ytterligare beskattning inte sker vid eftergift av lånet eller utbetalning av motsvarande belopp – anses innebära att ett förbjudet lån är att se som en sådan övrig inkomst som avses i artikel 22 i skatteavtalet mellan Schweiz och Sverige”, konkluderade förvaltningsrätten. Sverige hade därför inte rätt att beskatta de förbjudna lån som mannen mottagit från bolaget.

Överklagandet skulle alltså bifallas och Skatteverkets beslut upphävas. Mannen hade även rätt till 25 000 kronor i ersättning för rättegångskostnader.

Kammarrätten i Göteborg gör samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår nu Skatteverkets överklagande. Det förbjudna lånet omfattas alltså av artikel 22 i skatteavtalet och kan inte beskattas i Sverige. Mannen har rätt till 10 000 kronor för rättegångskostnader i kammarrätten.

Blendow Lexnova

Karl Engstrand

Dela sidan:
Skriv ut: