En för liten andel av pengarna inom flerbarnstillägget går till hushållen med de allra sämsta ekonomiska förutsättningarna.
Det konstaterar Riksrevisionen som rekommenderar regeringen att överväga att ta bort stödet för barn nummer två och i stället lägga pengarna på mer effektiva åtgärder.
Flerbarnstillägget är en del av barnbidraget och instiftades för att stimulera flerbarnsfamiljernas köpkraft. Nu har Riksrevisionen presenterat sin granskningsrapport om huruvida flerbarnstillägget bidrar till att uppfylla riksdagens familjeekonomiska mål på att effektivt sätt.
”150 kronor i månaden har förhållandevis liten betydelse”
Riksrevisionen kan efter sin granskning slå fast att flerbarnstillägget ”i stor utsträckning” omfördelar resurser till familjer med låga inkomster, men att den träffsäkerheten i bidraget försämrats sedan man införde flerbarnstillägg för barn nummer två år 2005.
Skälet är, enligt Riksrevisionen, att familjer med två barn i snitt har förhållandevis god ekonomi i jämförelse med familjer som har fler än två barn. Således går en liten del av pengarna till de som har den sämsta privatekonomin, vilket innebär att insatsen blir mindre kostnadseffektiv.
– Under 2019 betalades det ut 1,3 miljarder kronor i flerbarnstillägg för barn nummer två i en familj. Men de 150 kronor i månaden som det ger familjen har en förhållandevis liten betydelse för den ekonomiska levnadsstandarden, säger Niklas Österlund, projektledare för granskningen.
Bör se över flerbarnstillägget för barn nummer två
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att se över flerbarnstillägget då man ser att träffsäkerheten skulle kunna öka om man pengar i stället fördelades till hushållen med tre barn eller fler.
Ett annat sätt att förbättra kostnadseffektiviteten skulle, enligt Riksrevisionen, vara att omfördela mer medel till ensamstående föräldrar, som också är överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
– Regeringen bör ta ställning till om flerbarnstillägget för barn nummer två kan göras om till mer träffsäkra insatser, utan att det skapar målkonflikter med andra politikområden som också påverkar de ekonomiska förutsättningarna för barnfamiljer, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
