Regeringsrätten behandlar i två avgöranden hur situationen där flera bostadsrätter tillsammans i praktiken utgör en bostad ska behandlas i samband med avdrag för uppskovsbelopp.
Kammarrätten fann i två fall att två bostadsrätter som upplåtits enligt separata avtal, men som i praktiken utgjort en bostad tillsammans, skulle falla in under begreppet ursprungsbostad. Avdrag för uppskovsbelopp skulle således medges på kapitalvinsten för bägge bostadsrätterna. Efter överklagande från Skatteverket meddelade Regeringsrätten prövningstillstånd i frågan.
Regeringsrätten uttalar att en grundläggande princip vid kapitalvinstbeskattning är att varje enskild tillgång behandlas för sig och att en separat vinstberäkning måste göras för varje tillgång. Om ett gemensamt pris har åsatts flera tillgångar som säljs tillsammans måste köpeskillingen vidare fördelas på de enskilda tillgångarna.
Mot denna bakgrund ska varje privatbostadsrätt, eller ideell andel därav, utgöra en kapitalvinstbeskattad tillgång som blir föremål för vinstberäkning för sig även om den säljs tillsammans med en annan privatbostadsrätt till ett gemensamt pris. Detta medför dock enligt rätten inte nödvändigtvis att en bostad som består av flera bostadsrätten betraktas som en ursprungsbostad i uppskovssammanhang.
Domstolen konstaterar mot bakgrund av tidigare praxis att uppskovsreglerna ingår som en del av systemet för kapitalvinstbeskattningen av fastigheter och att det därför i princip ska föreligga identitet mellan egendom som kapitalvinstbeskattas vid inkomsttaxeringen och den egendom som uppskovsbeslutet i fråga avser. Varje uppskovsbeslut kan vidare endast avse en taxeringsenhet eller sådan del av en taxeringsenhet som kapitalvinstbeskattas i sig.
Den av domstolen åsyftade praxisen avsåg visserligen fastigheter, men det saknas enligt Regeringsrätten skäl att tillämpa ett annorlunda synsätt i fråga om privatbostadsrätter.
Vid en analog tillämpning finner Regeringsrätten att endast en privatbostadsrätt kan utgöra ursprungsbostad enligt ett uppskovsbeslut. Mot den bakgrunden kan två bostadsrätter som upplåts med skilda avtal, även i fall då de utformats och i praktiken fungerar som en bostad, inte anses utgöra en ursprungsbostad i inkomstskattelagens mening.
Regeringsrätten finner mot denna bakgrund skäl att bifalla Skatteverkets båda överklaganden.
red@dagensjuridik.se
