273 barn i Sverige blev av med sina hem under årets första sex månader. Det är en ökning jämfört med samma period fjol.
Under årets första sex månader blev 273 barn av med sitt hem när båda eller någon av barnens föräldrar blev vräkta. Det är en ökning med 28 barn jämfört med första halvåret i fjol och den högsta siffran sedan 2015. Det framgår av statistik från Kronofogden.
– Det är angeläget att kommuner och hyresvärdar fortsätter sitt gemensamma arbete för att förebygga vräkningar, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.
150 barnfamiljer vräktes
Enligt Kronofogden minskade antalet barn som berörs av vräkning under flera år. Men sedan 2018 har kurvorna vänt upp, en trend som håller i sig. Under första halvåret 2021 vräktes 150 barnfamiljer – en ökning med 14 vräkningar jämfört med samma period i fjol. Antalet berörda barn ökade från 245 till 273.
– Det är oroväckande att utvecklingen fortsätter åt fel håll, säger Davor Vuleta.
Av Kronofogdens statistik framgår det att bland de berörda barnen bodde 157 permanent i det vräkta hushållet, vilket var en minskning 2 procent, 61 växelvis, vilket var en ökning 20 procent och 55 var umgängesbarn, vilket var en ökning 67 procent.
1 182 vräkningar
Totalt sett har antalet genomförda vräkningar av privatpersoner ökat med 5 procent, från 1 182 vräkningar första halvåret i fjol till 1 244 under samma period i år. Trots ökningen är det färre vräkningar än 2019.
– I början av pandemin försökte många hyresvärdar hitta tillfälliga lösningar när hyresgäster fick problem med att betala hyran, säger Davor Vuleta.
Han uppger att ökningen nu tyder på att vi håller på att återgå till mer normala förhållanden.
Ensamstående mest utsatta
Bland barnfamiljerna är ensamstående föräldrar extra utsatta – tre av fyra vräkningar i den här gruppen rör ensamstående.
– Ensamstående föräldrar har ofta små ekonomiska marginaler. Även andra underasökningar som vi har gjort visar att de drabbats hårdast av pandemins effekter. Det är viktigt att samhället fångar signaler tidigt för att motverka fler vräkningar i den här gruppen, säger Davor Vuleta och fortsätter:
Geografiska skillnader
Davor Vuleta berättar att det finns stora geografiska skillnader.
Han uppger att antalet barn som berörs av vräkning i Västmanland, Västra Götaland och Örebro län ökar markant, medan Stockholms län, Gävleborg och Dalarna går åt andra hållet.
I 212 av 290 kommuner berördes inga barn av vräkning. Och runtom i landet finns många framgångsrika exempel på hur man arbetar för att förebygga vräkningar genom lokal samverkan.
– Vi tar vara på lärdomarna från dessa initiativ, så att vi kan bidra till att stärka samhällets gemensamma insatser för att förebygga vräkningar, säger Davor Vuleta.
