Syftet med lagändringarna är att ”effektivisera och stärka rättssäkerheten” i förvaltningsdomstolarna, enligt regeringen.
Sammansättning av domare i förvaltningsrätten
Ändringen går alltså ut på att antalet lagfarna domare i förvaltningsrätten ska kunna utökas med en – om det finns skäl för det med hänsyn till målets ”omfattning eller svårighetsgrad”.
Även antalet nämndemän ska få utökas från tre till fyra stycken.
Dessutom ska motsvarande förstärkt sammansättning införas i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Förändringar i kammarrätten
Lagändringarna innebär också att en ensam lagfaren ledamot i kammarrätten ska kunna bevilja ett prövningstillstånd som inte är begränsat till att gälla en viss del av ett beslut. Möjligheten ska dock endast få användas om frågan är enkel och beslutet innebär att prövningstillstånd meddelas.
Regeln om endomarbehörighet ska enligt regeringens bedömning inte gälla i Migrationsöverdomstolen och en undantagsregel tas därför in om detta i utlänningslagen.
Kompetenskrav för tolkar
Det införs också ett kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten ska, om det är möjligt, anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Om det inte är möjligt ska rätten anlita en annan ”lämplig person”.
Lagen innebär att samma kompetenskrav som i dag gäller för tolkar och översättare som anlitas i allmän domstol även ska gälla för tolkar och översättare som anlitas i förvaltningsdomstolarna.
Änn en ändring är att rätten, under samma förutsättningar som gäller för tolkning och översättning för den som inte behärskar svenska, ska använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt vid kontakter med den som har en funktionsnedsättning som begränsar förmågan att se, höra eller tala.
Lagen träder i kraft den 1 mars nästa år.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
