”Fler jurister borde bli god man för ensamkommande flyktingbarn”
DEBATT – av advokat Anna Lööv, jur. kand Camilla Dath och advokat Karin Schurmann, Kompass Advokat
Julen 2015 närmar sig med stormsteg. Nyheterna har under hösten rapporterat om terror, krig, en ständigt ökande flyktingström, utökade gränskontroller och barn som sover i frostbitna provisoriska tält.
Myndigheterna kämpar för att klara av sina respektive uppdrag. Välgörenhetsgalor anordnas. Privatpersoner öppnar upp sina hem och ger stöd med språkkunskaper, kläder och mat. Vad gör du i jul?
I takt med att flyktingströmmen till Sverige ökade radikalt under hösten kände vi på Kompass Advokat att vi ville göra någonting. Vår ambition är att ha ett starkt socialt engagemang i vår verksamhet genom bland annat miljöhänsyn, ekonomiskt stöd till hjälporganisationer och pro bono-uppdrag.
Men vi vill också använda våra direkta yrkeskunskaper för att göra skillnad. På riktigt.
Enligt Migrationsverkets statistik har över 149 000 personer sökt asyl i Sverige under januari till november 2015. Av dessa var över 32 000 ensamkommande barn (cirka 22 procent).
Vi funderade därför över hur vi, i egenskap av jurister på en affärsjuridisk advokatbyrå, med den kunskap och erfarenhet som vi har, på bästa sätt skulle kunna hjälpa till. Vi frågade oss vem som ser till att de ensamkommande barnens rättigheter tas till vara medan de är asylsökande. Svaret är gode män.
I september, ungefär en vecka efter att media publicerade bilden på treårige Alan Kurdis kropp på en strand i Turkiet, uppmanade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg alla advokater och biträdande jurister att engagera sig som faddrar för ensamkommande flyktingbarn och Advokatsamfundet startade ett fadderprojekt.
Hittills har över 170 personer runt om i landet anmält sitt intresse. Det är en bra start men vi tror att Sveriges advokater och jurister kan göra mer.
Fadderrollen är i första hand tänkt att inledas när barnet har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. I och med det höga trycket på Migrationsverket som råder just nu tar asylprocessen många månader. Alla ensamkommande barn får inte heller uppehållstillstånd. Gode män behövs för att tillvarata barnens rättigheter och finnas som ett stöd till barnen under tiden de är asylsökande.
Det handlar alltså inte om att vara juridiskt ombud – detta hanterar våra yrkeskollegor som är verksamma inom asylrätten. Istället har den gode mannen en roll motsvarande barnets vårdnadshavare, men utan försörjnings- och omsorgsansvar. Vem kan vara bättre lämpad för detta än vi jurister? Oavsett om vi jobbar med humanjuridik eller affärsjuridik gör våra kunskaper och erfarenheter oss särskilt lämpade som gode män, med tanke på de myndighetskontakter och samordningsansvar som uppdraget innebär.
Ett uppdrag som god man åt ett ensamkommande barn är personligt. Olika uppdrag kan ta olika mycket tid i anspråk beroende på band annat barnets behov, mognad och hälsa. Vår erfarenhet är dock att tiden som behöver avsättas för uppdraget är relativt begränsat, uppskattningsvis cirka tio timmar per månad och barn.
Alla som är god man åt ensamkommande barn får ett arvode. Vi på Kompass Advokat har beslutat att skänka våra arvoden till välgörenhetsorganisationer. I år kommer det att gå till UNHCR.
Kanske tänker du ändå att godmanskapet tar alldeles för mycket tid i anspråk och inte går att förena med ett heltidsarbete. Självklart tar det tid att ha ett uppdrag som god man, speciellt i början. Men om din arbetsgivare kan låta dig avsätta den tiden – visst hinner du då?
Vi vill leva upp till vår ambition att göra skillnad på riktigt. Därför uppmuntrar vi alla medarbetare på Kompass Advokat att åta sig uppdrag som god man för ensamkommande barn och skapar förutsättningar för att genomföra uppdraget under normal arbetstid.
Vi vill nu utmana resten av Sveriges advokater, jurister och arbetsgivare att göra samma sak. Uppmuntra era anställda, skapa förutsättningar och ansök om att bli god man för ett ensamkommande barn. Vi tycker att det är årets julklapp.
Läs mer om vad det innebär att vara god man för ett ensamkommande barn här och här.
