Regeringen får beröm av finanspolitiska rådet för de skyndsamma åtgärderna som togs fram när pandemin bröt ut.
Däremot riktar rådet kritik bland annat emot alla de återkommande ändringar som gjorts i regelverken som har skapat onödig osäkerhet och försvårat för företag och individer att fatta välgrundade beslut.
Finanspolitiska rådet har granskat regeringens stödpolitik. Regeringen och riksdagen agerade snabbt och kraftfullt med stödåtgärder när covid-19-pandemin slog till. Det konstaterars i den årliga rapporten om den svenska finanspolitiken från Finanspolitiska rådet.
”De ekonomiskpolitiska åtgärder som vidtagits sedan coronakrisen bröt ut saknar motstycke. De har förhindrat en ekonomisk kollaps och därmed en dramatiskt ökad arbetslöshet”, skriver rådet i rapporten men konstaterar samtidigt att många har ändå drabbats hårt ekonomiskt, särskilt företag i kontaktnära branscher och individer med tidsbegränsade anställningar.
Stigande arbetslöshet
Arbetslösheten har stigit kraftigt bland lågutbildade och utrikes födda. Detta har förstärkt problem på arbetsmarknaden som funnits sedan länge.
Finanspolitiska rådet konstaterar dock att ”åtgärder togs efter omständigheterna skyndsamt fram för att stötta företag, individer, kommuner och regioner”.
Vidare skriver rådet att korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd och anstånd med skatteinbetalningar är i huvudsak träffsäkra åtgärder, som har bidragit till att göra det möjligt att övervintra krisen. Förmånligare a-kassa har stöttat de som förlorat sitt arbete och minskat behovet av annat ekonomiskt stöd.
Finanspolitiska rådet anser dock att generella sänkningar av arbetsgivaravgifter är mindre träffsäkra och bör undvikas i framtiden.
Ändringar i regelverken
Vidare finns kritik mot återkommande ändringar i regelverken som har skapat onödig osäkerhet och försvårat för företag och individer att fatta välgrundade beslut. Även långa handläggningstider och sena besked om regelverken har skapat problem.
”Det är viktigt att stöden har självrisk. Det minskar överutnyttjandet och bidrar till att stöden naturligen fasas ut när de inte längre behövs. Stöden bör tas bort när efterfrågan har återvänt men utan att skapa onödig utslagning i krisens slutskede”, skriver finanspolitiska rådet.
Regeringen bedömer att ekonomin är i balans 2023 och rådet anser att överskottsmålet då bör nås. Om återhämtningen fördröjs finns utrymme för ytterligare åtgärder.
Finanspolitiska rådet pekar även på att det finns oroande inslag i budgetprocessen.
”Regeringen borde ha redovisat en tydlig plan för återgång till överskottsmålet. Kravet på en plan finns i regelverket för att göra det möjligt att utvärdera och utkräva politiskt ansvar. Rådet ser också med tilltagande oro på att riksdagens samlade behandling av budgeten försvagas genom återkommande utskottsinitiativ. För tredje gången har denna ordning frångåtts, denna gång utan att kompenserande finansiering anvisats. Riksdagens budgetprocess är en avgörande del i det finanspolitiska regelverk som tjänat Sverige väl”, skriver rådet.
Låga räntor begränsar
Vidare pekar rådet på att låga räntor fortsätter att begränsa penningpolitiken.
”Samtidigt är Riksbankens tillgångsköp förenade med risker och förstärker finansiella obalanser. Mot denna bakgrund kan finanspolitiken behöva axla ett större ansvar för stabiliseringen av ekonomin än tidigare. Regeringen bör ta vara på erfarenheterna från nuvarande kris, utvärdera och förbereda en verktygslåda med finanspolitiska åtgärder”, skriver rådet.
Rådet uppger att låga räntor, som använts som argument för ökad skuldsättning, inte är någon självklar slutsats för stater, allra minst i små, starkt omvärldsberoende länder. Rådet menar att just coronakrisen är ett tydligt exempel på att omfattande offentliga resurser kan behövas för att säkra att hela samhället kan klara stora påfrestningar.
”Den kraftigt ökade privata skuldsättningen i Sverige och den historiskt höga offentliga skuldsättningen internationellt är några av de risker som idag motiverar försiktighet och talar för att den offentligfinansiella ställningen inte bör försvagas”, skriver rådet.
Rapporten Svensk finanspolitik överlämnas till regeringen under måndagen. Finanspolitiska rådet består av Lars Heikensten (ordförande), Lina Aldén (vice ordförande), Annette Alstadsæter, Mats Dillén, Åsa Hansson och Pär Österholm.
