Banktjänstemän, advokater, fastighetsmäklare och revisorer. Det är yrkesgrupper som nämns i Finanspolisens rapport som möjliga så kallade professional money launderers, PML-aktörer.
Finanspolisen ser en stor efterfrågan på professionella penningtvättare och de servar flera olika kriminella aktörer och nätverk. Det framgår av en ny rapport från finanspolisen.
– Att kriminella aktörer agerar inom finansiella strukturer är systemhotande och riskerar att urholka och skada det finansiella systemet, säger Lena Palmklint.
De professionella penningtvättarna, så kallade professional money launderers, PML-aktörer, är personer som systematiskt tvättar pengar åt andra, mot betalning.
Finanspolisen skriver att många PML-aktörer finns i branscher med yrkesgrupper som har specifika befogenheter genom sin yrkesroll, exempelvis banktjänstemän, advokater, fastighetsmäklare och revisorer.
”Andra saknar yrkesbefogenhet men har en specialistkompetens som är eftertraktad, till exempel finansiell eller juridisk kompetens, och som ger råd om upplägg genom företag och konton utomlands”, framgår det av pressmeddelande från Finanspolisen.
Utbrett hos både finansiella aktörer men också bland advokater
Finanspolisen uppger även att förekomsten av professionella penningtvättare vid finansiella institut är utbredd.
Det handlar bland annat om en banktjänsteman som på felaktiga grunder beviljar lån eller krediter, mot betalning. Kriminella nätverk betalar sedan av lånen med brottspengar. Nätverken kan få kontakt med bankinsidern genom en låneförmedlare som marknadsför tjänsten brett och har ett kontaktnät av målvakter som är villiga att ta lån i sitt namn.
Vidare skriver Finanspolisen att det är sedan tidigare känt att advokater nyttjas av kriminella nätverk som ”brottskonsulter” och finanspolisen har sett att advokaters klientmedelskonton används för penningtvätt.
”Kontona har använts för transaktioner till och från högriskländer eller skatteparadis, exempelvis vid fastighetsköp. Det förekommer även transaktioner som betalas tillbaka till avsändare kort inpå insättningen”.
– Det är typiska riskindikatorer för penningtvätt. Vi tror att de mot betalning kan tänkas låta klienter nyttja klientmedelskonton eller andra penningströmmar, säger Lena Palmklint.
Få advokater rapporteras
Finanspolisen noterar att det dock rapporteras mycket få advokater och advokatbyråer till finanspolisen och uppger att Advokatsamfundet, som utövar tillsyn, har ingen skyldighet att underrätta finanspolisen vid misstänkt penningtvätt eller terrorfinansiering, till skillnad från tillsynsmyndigheter.
– Den påfallande låga rapporteringen till finanspolisen från verksamhetsutövarna står inte i paritet med den höga risk som klientmedelskonton förknippas med, säger Lena Palmklint.
Finanspolisen pekar på att det även i fastighetsmäklarbranschen finns professionella penningtvättare som samarbetar med kriminella nätverk.
”Stora belopp kan tvättas genom att systematiskt köpa och sälja fastigheter, i såväl Sverige som utomlands, och det finns fastighetsmäklare som erbjuder penningtvättsupplägg. Transaktionerna i misstankerapporter med bäring på fastigheter uppgick till över 5 miljarder kronor 2022”, skriver Finanspolisen.
– Bankerna behöver bli bättre på att rapportera misstankar om att fastighetsmäklare agerar möjliggörare i en transaktion. Ett generellt problem är att det är svårare att upptäcka penningtvätt hos företagskunder jämfört med hos privatkunder, säger Lena Palmklint.
Enligt Finanspolisen behöver metoderna för att upptäcka aktörerna effektiviseras.
– Det gäller framför allt i bankernas arbete. PML-aktörerna är en grundbult i de kriminella nätverkens förmåga och underblåser därmed den kriminella infrastrukturen, säger Lena Palmklint.
– Det här fenomenet behöver uppmärksammas och motverkas, både av privata aktörer och av myndigheter, säger Lena Palmklint.
