Regeringen har på uppdrag av Finansutskottet beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se över det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
Bred översyn
Det blir Mats Dillén, doktor i nationalekonomi och tidigare generaldirektör för Konjunkturinstitutet, som ska leda arbetet som ska redovisas senast den 31 maj 2019.
Finanskris och låg inflation
Bakgrunden är den globala finanskrisen som drabbat länder som bland annat Grekland och Spanien. Men även den låga inflationen i Sverige och det faktum att man inte når inflationsmålet vilket har väckt frågor om Riksbankens möjligheter att agera.
Man har bland annat konstaterat att den nuvarande riksbankslagen inte har tagit höjd för sådana problem.
Kommittén ska bland annat utreda och förtydliga penningpolitikens mål och medel samt Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet. Senast riksbankslagen reformerades var i senare delen av 1990-talet.
Kom till undssättning
EU-kommissionen skriver om finanskrisen att de europeiska regeringarna var tvungna att ”förhindra en total kollaps av banksystemet” genom omfattande stödåtgärder. Fyra och en halv biljoner euro, vilket motsvarar trettiosju procent av EU:s årliga BNP, avsattes mellan åren 2008 och 2011.
EU lanserade också ett återhämtningsprogram för att ”rädda jobben och de sociala skyddsnäten och för att stödja ekonomiska investeringar”. Allt för att hindra ”en rusning till bankerna”.
Men denna ansträngning hade sitt pris, då det mesta av finansieringen utgjordes av lån och krisen visade att ”banksystemen i EU är sårbara”.
