Det konstnärliga kretsloppet är i gungning. Det upphovsrättsliga skyddet som vuxit fram under det gångna seklet ifrågasätts. Användarnas ersättning till konstnärerna är i praktiken inte längre självklar. Med nya lagförslag och rättegångar söker samhället och upphovsrättsföreträdarna cementera den ordning som varit. Syftet att främja utbudet av nya konstnärliga verk är lovvärt, men frågan är om de traditionella metoderna är framgångsrika i en ny era.
Rättegången mot Pirate Bay har påbörjats och väntas pågå till den 4 mars. Den samlade musikbranschen liksom världens filmproducenter gör upp med fildelningsfenomenet. Fildelningsivrarna försvarar rätten till fri tillgång till konstnärliga verk. Upphovsrättsskydd står mot personligt integritetsskydd.
Oavsett vem som vinner målet i första instans är det mycket som talar för att det komma drivas till högsta domstolen. I det nya tekniklandskapet gror nya användarbeteenden och världen törstar efter praxis på denna obrutna rättsliga mark. Samtidigt behandlas regeringens proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område som implementering av EG-direktivet IPRED, genom vilket domstol kan kräva utlämning av IP-adress på rättighetsinnehavares begäran.
Men hur ser det ut bland användarna? Vilken effekt kommer en eventuell fällande dom i Pirate Bay-målet att få? Vilken roll spelar juridiken i en tid då bloggmobben och tekniken etableras som ny rättsordning?
IPRED – VEM BRYR SIG?
Musik och film hör till ungdomarnas främsta intressen, det visar studie efter studie som Kairos Future gör om unga människors livsstilar och värderingar. Formatet spelar dock inte så stor roll, de lyssnar gärna på musik och tittar på film på webben. Enligt en undersökning om unga och integritet genomförd av Kairos Future i samarbete med Datainspektionen som presenterades i januari i år, uppger endast 17 procent av dagens unga svenskar att de inte fildelar. Frågan är då om de 83 procent som fildelar idag skulle sluta göra det om IPRED-lagen träder ikraft. Studien visar att 33 procent inte känner till lagen, majoriteten av dem tjejer. Räknar man bort de som inte fildelar och de som säger att de inte känner till IPRED-lagen svarar en försvinnande liten andel på 6 procent att lagen skulle få dem att sluta fildela.
EN GENERATION AV FLITIGA NÄTSURFARE
Kontrollfunktionerna i IPRED förutsätter övervakning av nättrafiken. För en generation som använder internet flitigt torde detta vara en fråga som berör många. Dagligen ägnar sig 82 procent åt att surfa, 55 procent åt att chatta och 49 procent att besöka web communities (sociala nätverk på internet). Nio av tio besöker en web community då och då. Vanligast är Bilddagboken, därnäst kommer facebook, men sedan sträcker sig listan över ca 50 olika nätverk. Allt fler surfar på egen dator bortom föräldrarnas kontroll.
ÖVERVAKNING AV NÄTTRATIK MÅTTLIGT POPULÄRT
Studien om unga och integritet har genomförts flera år i rad och en klar majoritet av ungdomarna visar förhållandevis stor tolerans inför övervakning, men acceptansen har sjunkit något i den senaste studien. Övervakning som kan bidra till att förhindra brott, i synnerhet grövre brott, vinner starkare gehör hos de unga. Övervakning på internet är den minst accepterade övervakningsformen bland unga svenskar. 55 procent av killarna och 80 procent av tjejerna tycker det är rimligt att lagra uppgifter om internet-surfning om det kan förhindra grova brott. Poliser och vakter, liksom kameraövervakning tillhör de mest accepterade övervakningsformerna. Det förefaller alltså som man föredrar synlig övervakning, där syftet och genomförandet är tydligt.
CYBERINDIVIDUALISERING OCH HYPERSEKULARISERING KRÄVER NYA GREPP
Är en ny cyberindividualisering på väg som tar ett steg till mot ett hypersekulariserat samhälle bortom auktoriteternas kontroll?
Nya livsstilar och beteenden kräver nya synsätt och angreppssätt; det konstnärliga kretsloppet behöver återskapas men med nya komponenter.
Anna Kiefer
Director Kairos Future International
anna.kiefer@kairosfuture.com
Foto: Jack Zimmerman
