Finansinspektionen varnar för 38 aktörer som saknar tillstånd att erbjuda finansiella tjänster i Sverige.
Flera av aktörerna använder liknande hemsidor och kontaktvägar för att erbjuda falska lån och investeringar.
För första gången varnar FI nu även för två webbplatser som påstår sig erbjuda inlåning.
Finansinspektionen varnar nu för ytterligare 38 aktörer som saknar tillstånd att erbjuda finansiella tjänster i Sverige. Dessa läggs nu till i myndighetens varningslista.
FI förklarar att flera av aktörerna använder hemsidor som i stort sett är uppbyggda på samma sätt. Strukturen, texterna och funktionerna är nästintill identiska. Det som varierar är framför allt namn, logotyper, färgsättning och kontaktuppgifter. Enligt FI tyder mönstret på att sidorna har skapats av samma aktör eller grupp av aktörer, men presenteras som olika företag.
– Det här är aktörer som saknar tillstånd och som inte ska erbjuda finansiella tjänster. De uppträder ofta på ett sätt som gör det svårt för konsumenter att se att verksamheten är oseriös, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
Vanligaste upplägget
Det vanligaste upplägget bland de 38 aktörerna är så kallad ”loan fee fraud”, där konsumenten uppmanas att betala en avgift i förväg för att få ett lån som inte existerar. Avgiften kan beskrivas som exempelvis administrationskostnad, försäkring eller deposition. När avgiften betalats avslutas kontakten och pengarna går i regel inte att få tillbaka.
– Konsumenter behöver vara särskilt uppmärksamma när erbjudanden kräver betalning i förskott eller lovar snabba vinster. Man bör alltid kontrollera företag i FI:s företagsregister innan man lämnar ifrån sig pengar eller personuppgifter, säger Moa Langemark.
Påstår sig erbjuda inlåning
För första gången varnar FI nu även för två webbplatser som påstår sig erbjuda inlåning. På sidorna uppges konsumenter kunna sätta in pengar och få ränta, men aktörerna saknar tillstånd att ta emot inlåning. Inlåning innebär att ett företag tar emot pengar från allmänheten och lovar att de kan tas ut senare. Sådan verksamhet är tillståndspliktig.
Enligt FI påminner upplägget om andra bedrägerier som FI varnar för, där falska webbplatser används för att få konsumenter att göra insättningar utan att någon faktisk produkt eller tjänst finns bakom erbjudandet.
– Att söka efter sparkonton med så hög ränta som möjligt är naturligt och vi ser att bankerna halkar efter. Samtidigt behöver du vara medveten om att ett ”riskfrittsparande” inte är särskilt riskfritt om det inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. På riksgäldens webbsida kan du kontrollera om bolaget omfattas eller inte, säger Moa Langemark.
