Antalet varningar för bedrägerier ökade förra året. Och sätten som bedragare försöker att lura till sig pengar på är många och allt mer raffinerade. Det visar FI:s sammanställning av arbetet mot investeringsbedrägerier för 2021.
Finansinspektionen uppger att bedrägerierna ökade förra året. Under 2021 varnade myndigheten för 2 759 företag och webbplatser, alltså företag som erbjuder eller påstår sig erbjuda finansiella tjänster till konsumenter utan att ha nödvändiga tillstånd. Det är en ökning på drygt 30 procent från året innan. Även andra aktörer, som polisen och Stöldskyddsföreningen, har noterat en liknande trend. Under 2021 fick vi också information om många fall där konsumenter på olika sätt förlorat stora summor pengar till olika bedragare.
– Att bedrägerierna verkar öka är ett stort problem som orsakar många konsumenter både lidande och ekonomisk skada. Samtidigt vet vi att mörkertalet är stort och erfarenheten visar att många fler far illa än de som rapporterar eller anmäler till myndigheterna, säger Mikael Sandahl, finansinspektör på FI.
Finansinspektionen har sett ett antal fenomen och varningssignaler som myndigheten vill göra konsumenter uppmärksamma på.
– Bedragarna kan vara väldigt övertygande och är ofta skickliga på att manipulera personer. Det kan vara svårt att förstå att det är ett bedrägeri, men förhoppningen är att våra varningar och tips ska få fler att vara mer försiktiga och lyckas undvika att bli lurade, säger Mikael Sandahl.
I början på året uppmärksammade FI risken att konsumenter drabbas flera gånger i investeringsbedrägerier. Har man en gång blivit utsatt för ett investeringsbedrägeri är risken stor att bedragarna försöker igen och under året har myndigheten sett att detta drabbat många svenska konsumenter.
Bitcoin-bedrägerier
Under året steg kursen på bitcoin till nya rekordnivåer. Det har bedragare försökt utnyttja genom att ringa till konsumenter och tala om bortglömda investeringar i bitcoin. Den stora uppgången för bitcoin-kursen gör att bedragare kunnat säga att en ganska liten investering nu vuxit till ett mångdubbelt belopp.
FI uppger även att bedragarna ofta är vänliga i början men många konsumenter har vittnat om att bedragarna har uttryckt sig hotfullt när konsumenterna velat dra sig ut. Det kan vara olika typer av hot som att konsumenten kommer hamna på en svart lista hos alla banker om de inte fortsätter investera eller att det finns en skuld som kommer gå till inkasso och kronofogden. Alltså olika former av hot om påstådda konsekvenser som skulle försätta konsumenten i en ännu svårare sits än den de redan är i, och som gör det svårare att dra sig ur en investering.
Tar kontakt via sociala medier
Finansinspektionen uppger även att många uppger att de blivit kontaktade via sociala medier med olika former av finansiella erbjudanden. Det börjar normalt som en vänskaplig relation, men kommer vid något tillfälle bli en fråga om pengar kan överföras. Ibland har det varit ett tips om en placering man ska få hjälp med. Det finns även pyramidspelsliknande erbjudanden där en del av erbjudandet är att man får ännu bättre avkastning om man även värvar andra att delta i erbjudandet.
Det finns olika sätt för bedragarna att försöka öka förtroendet för sig själva. Vissa använder externa webbsidor med kundomdömen för att skapa en positiv bild av företaget genom stora mängder med falska omdömen. Dessutom finns ofta kommentarer som ger en bild av att många gjort oerhört lönsamma investeringar och snabbt blivit rika.
Att uppge kända adresser är också populärt hos de som sysslar med investeringsbedrägerier. Till exempel i centrala Stockholm eller på någon känd gata i Londons finanskvarter.
Några går även så långt att de skapar sidor på nätet som påstås tillhöra en myndighet som ger företagen tillstånd. När bedragaren sedan hänvisar till att de har tillstånd kan man gå till denna påhittade myndighetssida och söka fram företaget.
Uppger sig ringa från myndigheter
Finaninspektionen uppger även att många konsumenter har under det sista kvartalet 2021 råkat ut för bedragare som säger att de ringer eller mejlar från en myndighet. Ofta med budskapet att de utreder hur konsumenten kan få tillbaka pengar från tidigare investeringsbedrägerier. Det finns även exempel där bedragarna frågat om konsumenten vill vara med i en undersökning som gäller placeringar i kryptovaluta eller erbjudanden om en översyn av värdepappersportföljen.
I flera fall har bedragaren sagt att de jobbar på FI eller samarbetar med myndigheten. I flera andra fall så har myndighetens motsvarighet i något annat land använts. FI uppger att syftet är normalt att en påstådd avgift ska betalas eller att den som blir kontaktad ska använda sitt bank-id så att bedragaren den vägen kan komma åt pengar.