FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 1,6 procent.
FI ska enligt lagen om kapitalbuffertar vid behov ändra eller fastställa det kontracykliska buffertvärdet. Enligt samma lag ska FI beräkna ett kontracykliskt buffertriktvärde för varje kvartal.
FI meddelar i dag att det kontracykliska buffertvärdet lämnas oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. FI beslutade för ett år sedan att sänka det kontracykliska buffertvärdet från 2,5 till 0 procent.
Syftet med den kontracykliska kapitalbufferten
Syftet med den kontracykliska kapitalbufferten är att upprätthålla och stärka bankernas motståndskraft mot störningar. Buffertkravet ska sedan kunna sänkas eller helt tas bort vid en finansiell kris eller när omständigheterna i övrigt motiverar en sänkning. Det frigör kapital som ger bankerna utrymme att i högre grad upprätthålla sin utlåning och därmed mildra en nedgång i ekonomin.
”Den 16 mars 2020 valde FI att sänka buffertvärdet för att motverka en kreditåtstramning och på så sätt ge bankerna bättre möjlighet att tillgodose en förhöjd efterfrågan på krediter. Sänkningen av den kontracykliska bufferten har frigjort kapital så att bankerna kan upprätthålla utlåningen med högre marginal till kapitalkraven och på så sätt mildra nedgången i ekonomin. Att bankerna dessutom gick in i krisen med betydande kapitalbuffertar har, i kombination med olika stödåtgärder, bidragit till att upprätthålla kreditutbudet”, skriver Finansinspektionen.
Hushållen har lånat mer – Icke-finansiella företag mer försiktiga
FI pekar på att utvecklingen på kreditmarknaden för hushåll och icke-finansiella företag skiljer sig fortsatt åt. I takt med att bostadspriserna stigit allt snabbare har hushållen tagit allt större bolån. I slutet av det första kvartalet 2021 växte hushållens totala skulder med 5,8 procent i årstakt. Hushållens samlade skulder i förhållande till disponibel inkomst steg därmed till 199,1 procent.
För de icke- finansiella företagen har utvecklingen varit en annan. De icke-finansiella företagen tar allt mindre nya lån och deras samlade skulder växer betydligt långsammare nu än tidigare. I slutet av första kvartalet 2021 växte de icke- finansiella företagens skulder med 2,3 procent i årstakt. Det är 5,4 procentenheter lägre än första kvartalet 2020.
FI hänvisar till att utvecklingen orsakas av flera faktorer. Under andra och tredje kvartalet 2020 drevs mönstret av en kraftig inbromsning i de icke-finansiella företagens kapitalmarknadsfinansiering, som till viss del kompenserades av att bankerna ökade sin kreditgivning via kreditfaciliteter.
”Sedan dess har tillväxttakten i kapitalmarknadsfinansiering legat kvar på låga nivåer, samtidigt som tillväxttakten i finansiering genom banklån successivt har minskat. FI bedömer att denna minskning framför allt beror på att företagens samlade efterfrågan på banklån har minskat. Men bankerna har i viss mån också blivit mer försiktiga i sin utlåning”, framgår det av FI:s promemoria.
Totala skulderna växte med 4,1 procent
Sammantaget växte de totala skulderna med 4,1 procent i årstakt i slutet av det första kvartalet 2021. Det är 2,5 procentenheter lägre än första kvartalet 2020 och drivs av att de icke-finansiella företagens skulder växer allt långsammare.
De totala skulderna uppgår nu till 175 procent av BNP, vilket är 9,4 procentenheter högre än första kvartalet 2020. Att kvoten har ökat, trots att kredittillväxten bromsat in, beror på att BNP fortfarande återhämtar sig. Kreditgapet, beräknat enligt Baselkommitténs standardmetod, minskade dock jämfört med det fjärde kvartalet 2020. Det kontracykliska buffertriktvärdet minskade också något, och beräknas till 1,6 procent.
Enligt FI har inte den ekonomiska nedgången som uppstod i samband med coronavirusets spridning hittills medfört någon omfattande materialisering av systemrisker.
”FI har trots det avvaktat med att höja den kontracykliska kapitalbufferten, på grund av osäkerhet knuten till såväl systemrisker som den ekonomiska återhämtningen. Osäkerheten gjorde att det var viktigt att bankerna hade tillräckligt kapitalutrymme för att upprätthålla sin utlåning och stödja den reala ekonomin”, skriver FI.
Enligt promemorian visar realekonomin nu allt tydligare tecken på återhämtning och den befarade uppgången i kreditförluster har uteblivit. Att systemriskerna inte har materialiserats innebär dock inte att de har minskat, menar FI. Bostadsprisuppgången i kombination med den höga tillväxttakten i hushållens skulder pekar snarare på en ökning av de cykliska riskerna förknippade med dessa faktorer.
Höjning tidigast tredje kvartalet 2021
Vidare driver FI att i takt med att den ekonomiska återhämtningen tar alltmer fart, förväntas också de icke-finansiella företagens efterfrågan på lån öka.
”Det är viktigt att bankerna kan tillgodose den efterfrågan, i den mån som det krävs för att stödja en fortsatt återhämtning. Samtidigt bidrar en del stödåtgärder, som under 2020 varit nödvändiga för att dämpa krisens ekonomiska konsekvenser, till incitament till ökat risktagande och skuldsättning. FI har därför som målsättning att höja det kontracykliska buffertvärdet under andra halvåret, givet att den ekonomiska återhämtningen fortsätter att visa styrketecken och framtidsutsikterna stabiliseras ytterligare”, skriver FI.
