Socialminister Lena Hallengren presenterade i dag förslag som ska stärka barns rätt efter fallet med ”Lilla hjärtat”.
– Med det här ser vi till att något liknande aldrig kan hända igen, säger Lena Hallengren på en pressträff.
Flickan ”Lilla hjärtat” var bara tre år gammal när hon hittades för två år sedan död hemma hos sina biologiska föräldrar. Treåringen hade flera narkotikaklassade preparat i blodet och skador över stora delar av kroppen. Detta skedde kort efter att LVU-placeringen av henne avslutats.
Efter den uppmärksammade händelsen presenterade regeringens utredare i mars 2021 hur placerade barns rätt ska kunna stärkas när LVU-vård upphör – en lex ”Lilla hjärtat”.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Går vidare med fem nya lagändringar
Under onsdagsförmiddagen meddelar Lena Hallengren att man går vidare med fem nya lagändringar i lagrådsremissen Barnets bästa.
– Det som hände Lilla hjärtat är oerhört tragiskt och utgör bakgrunden till att vi nu ska skärpa lagstiftningen. Lagändringarna innebär att placeringen inte får upphöra för tidigt och att socialtjänstens skyldigheter förändras. Socialtjänsten får också en ny möjlighet att besluta om drogtester, säger Lena Hallengren.
Förslagen innebär att när barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
Det införs en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Att besluta om flyttningsförbud kan vara ett sätt att hindra en abrupt hemflytt, som barnet kan ta skada av. Dagens skyldighet för socialnämnden att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs, från tre till två år
Vårdnadsöverflyttningar kan skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet i vården. Det införs en skyldighet för socialnämnden att följa upp situationen efter att en placering upphört.
Det införs en möjlighet för socialnämnden att besluta att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest inför umgänge och inför prövningen av om vård enligt LVU ska upphöra..
Lena Hallengren uppger även att i morgon, torsdag, kommer regeringen fatta beslut om en lagrådsremiss som innehåller ytterligare fem förändringar.
– Det är viktiga förändringar för att stärka principer om barnens bästa, att säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn, säger Lena Hallengren.
I linje med utredarnas förslag
Förslagen går i linje med de förslag som presenterades av regeringens utredare i mars 2021. Då fanns förslag om högre krav för att avsluta en familjehemsplacering presenterades liksom en skyldighet för kommunerna att överväga flyttningsförbud och tydligare uppföljning efter avslutad LVU-vård. Det kom även förslag om att socialnämnden ska kunna tvinga en förälder att lämna drogtest inför prövningen av om vården ska upphöra.
Barnrättsorganisationer var dock inte helt nöjda med regeringens förslag utan pekade på att det som saknades var var ett förslag om att ”barnets bästa” ska utgöra ett avgörande och självständigt rekvisit när man prövar om en familjehemsplacering ska avslutas.
Detta fanns inte heller med i onsdagens presentation från regeringen.
