I Justitiekanslerns rapport Felaktigt dömda från 2006 föreslogs att en oberoende resningsnämnd skulle tillsättas. De utredningsåtgärder som följde ledde dock inte till några konkreta förslag.
Camilla Lindberg, som under sitt första år i justitieutskottet arbetade mycket med kriminalvårdsfrågor och som då kom i kontakt med personal inom rättsväsendet och vid olika kriminalvårdsanstalter, tog därför initiativ till en motion om inrättandet av oberoende resningskommission.
– Debatten kring rättsäkerhetsprojektet, samtalen med fängelseinterner samt uppmärksammade mål som Rinkebymålet, fick mig att inse att det faktiskt sitter oskyldigt dömda i våra fängelser, säger Camilla Lindberg.
Att motionen fick ett svalt bemötande, tror hon beror på en strategisk motvilja hos politiker att ta tag i justitiepolitikens ”mjukare” frågor.
– Det finns en utpräglad röstvinnarattityd inom justitiepolitiken som gör att den för det mesta kretsar kring frågor om utvidgandet av antalet poliser, lagar och förordningar, och i mindre utsträckning om kriminalvårdspolitik. Man vinner tyvärr inte folkopinionen genom att lyfta sådana frågor, säger Camilla Lindberg.
Trots att motionen avstyrktes i utskottet, så har hon fått en hel del positiv respons på förslaget från jurister i allmänhet – och advokater i synnerhet. Hon tror att den nonchalans inför frågan kring oskyldigt dömda som tidigare rått bland politiker, successivt är på väg att luckras upp.
– Att lyfta frågan kring rätten till resning för felaktigt dömda kan lätt missuppfattas som att man ställer sig på de dömdas sida. Att erkänna att det finns en felmarginal inom den dömande verksamheten är tillika mycket vanskligt för en politiker, sett ur opinionssynpunkt.
Traditionellt sett har det enligt Lindberg först och främst varit vänsterpartister, kristdemokrater och ”en och annan folkpartist” som varit drivande i de ”mjuka” justitiepolitiska frågorna. Den senaste tidens tilltagande debatt kring rättsäkerhetsfrågor i allmänhet, och resningsinstitutet i synnerhet, har lett till att förutsättningarna för att föra en debatt kring dessa frågor har kommit att förändras.
Hon ställer sig positiv till de förslag som lanseras i delbetänkandet ”Resningsförfarandet i brottmål” som Förundersökningsutredningen överlämnade till Justitiedepartementet i januari i år. I utredningen föreslås bland annat att Riksåklagarens praxis vad gäller återupptagandet av förundersökningar vid ansökande om resning i brottmål samt rätten till rättsligt biträde vid beviljande av resning, lagregleras.
– Det är helt klart ett steg i rätt riktning, säger Camilla Lindberg.
Hon har dock inte givit upp ambitionen att verka för en oberoende resningsnämnd med såväl gransknings- som beslutandebefogenheter med avseende på beviljandet av resning.
– Får jag möjlighet att sitta i justitieutskottet efter valet i höst, så kommer jag att lägga en ny motion i ärendet, säger hon.
Marcus Norlin
red@dagensjuridik.se
