Kvinnan hade anmält att en taxichaufför som hade kört henne hade följt med henne upp i lägenheten och där våldtagit henne.
Den 42-årige taxichauffören åtalades vid Stockholms tingsrätt. Han nekade till brott och hävdade att han i själva verket hade följt med kvinnan och hennes sällskap upp till lägenheten för att få betalt men att han då blivit drogad.
Tingsrätten konstaterade att tekniska fynd som gjorts på kvinnan och i lägenheten talade starkt för att kvinnan hade blivit våldtagen men att taxichauffören inte kunde bindas till brottet.
Kvinnan hade dessutom lämnat en hel del motstridiga uppgifter – bland annat när det gällde signalementet på gärningsmannen och beskrivningen av taxibilen, vilket enligt tingsrätten påverkade bevisvärdet av hennes berättelse. Taxichauffören friades därför.
Åklagaren överklagade den friande domen men Svea hovrätt gör nu samma bedömning som tingsrätten. Man konstaterar att taxichauffören i och för sig har lämnat en del uppgifter som har motbevisats men eftersom åtalet till väsentlig del grundar sig på kvinnans uppgifter – som också är motstridiga – så frias han även av hovrätten.
Av domskälen framgår bland annat:
”Målsäganden har under inledningen av utredningen lämnat ett noggrant signalement på gärningsmannen och en så kallad fantombild har tagits fram. Hennes beskrivning har innehållit specifika detaljer såsom ett utstående födelsemärke. När hon senare träffat X (den tilltalade) har hon ändrat sina uppgifter och pekat ut honom som gärningsman. Något sådant födelsemärke har inte X . Inte heller föreligger någon sådan likhet att X och personen på fantombilden skulle kunna förväxlas med varandra.
Vidare har målsäganden lämnat detaljerade uppgifter om den taxi hon åkte hem i vid gämingstillfället. Dessa uppgifter stämmer inte alls in på den taxi som X körde, vare sig till färg, biltyp eller skick. Uppgifterna har hon lämnat inte endast en gång utan flera gånger till olika personer. Det rör sig således inte om någon tillfällig felsägning.”
Emma Martinsson
