Övervakningsnämnden skickade en underrättelse till Polisen om att en person skulle omhändertas ”omedelbart.”
Polisen hittade mannen och låste in honom i flera dygn.
Men det visade sig att Övervakningsnämnden skrivit fel namn och personnummer på underrättelsen.
Nu lägger åklagaren ner utredningen eftersom de anser att tjänstefel är att bedöma som ringa – och därför inte brottsligt.
En man i norra Sverige blev stoppad av Polisen när han var ute och körde bil. När Polisen slog i registret fick de träff – mannen var efterlyst och skulle omhändertas.
Själv förstod mannen ingenting, han hade nyligen fått en tid hos Frivården, och kunde inte för sitt liv begripa varför han var efterlyst. Men mannen fördes till polisarresten och hölls inlåst i drygt två dygn.
Det skulle visa sig vara ett misstag. En protokollförare på Övervakningsnämnden hade blandat ihop namnen på två ärenden, och skrivit fel namn på underrättelsen om att en person ”omedelbart skulle omhändertas och förpassas till närmaste häkte eller polisarrest”.
En förundersökning, som inledningsvis rubricerades olaga frihetsberövande inleddes, men omrubricerades snart till tjänstefel.
Fördes till arresten
Det framkom under utredningen att Övervakningsnämnden haft ett möte där man fattat flera beslut, bland annat ett om omhändertagande av en villkorligt frigiven person, men inte av den person som senare omhändertogs. Beslutet med fel namn skickades till polisen där stationsbefälet samma dag efterlyste personen.
Dagen därpå, den 1 oktober klockan 14.25, stoppade en patrull en bil i vilken den felaktigt efterlyste mannen fanns. Han fördes till arresten, fick lämna ifrån sig sina tillhörigheter och låstes in. Nästan exakt två dygn senare, den 3 oktober klockan 14.47 ringer Övervakningsnämnden och säger att ”något har blivit fel” och omhändertagandet av mannen hävs, och han försätts på fri fot.
Mannen själv berättade under utredningen om tjänstefel att ”det aldrig är kul att bli inlåst” och att det kändes kränkande, speciellt eftersom någon efterlyst honom felaktigt. Han uppgav att han inte hade några ersättningsanspråk men ville att det skulle gå till åtal – eftersom det ”som hänt inte är okej”.
Fick advokat Johan Eriksson
Kvinnan som förde protokollet, och alltså skrev fel personuppgifter, delgavs misstanke om tjänstefel och fick också en offentlig försvarare, Johan Eriksson, förordnad. Tingsrätten godkände i samband med förordnandet merkostnaderna som skulle uppstå eftersom Eriksson har sin ”verksamhet långt från Luleå”.
Men detta beslut överklagades av Justitiekanslern som menade att det inte förelåg särskilda skäl att godkänna merkostnaderna för Johan Eriksson. Advokat Johan Eriksson argumenterade dock för att det var ett speciellt mål, av en typ som han har lång erfarenhet av – och Hovrätten gick på advokatens linje.
Den 20 januari förhördes den misstänkta protokollföraren, som förklarade att hon vid tidpunkten för misstaget haft en väldigt hög arbetsbelastning och att hon blandat ihop namnen. Hon medgav att det är hon som gjort fel, men menade att det skulle bedömas som ett ringa tjänstefel, vilket inte är straffbart.
Fem dagar senare, den 25 januari, beslutade vice överåklagare Bengt Åsbäck att lägga ner förundersökningen. Motiveringen lyder: ”Gärningen är att bedöma som ringa fall och är därför inte brottslig”.
Så säger lagen, Brottsbalken 20 kap.
1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.