Den nu 67-årige mannen diagnosticerades i slutet av 2008 med en ovanlig sjukdom som gjorde att han lades in på Karolinska sjukhuset i Solna.
Snart uppstod det misstankar om att patienten kunde ha cellförändringar i ena lungan – någonting som senare bekräftades av ett så kallat biopsisvar som angav att det fanns risk för cancer.
En tredjedel av lungan opererades bort
Efter samråd med patienten opererades cirka en tredjedel av lungan bort våren 2009.
Det visade sig dock senare att provsvaren hade blandats ihop och att den bortopererade delen av lungan inte kom från samma individ som biopsin. Det var således fel patient som hade opererats.
Den opererade mannen har fått närmare 300 000 kronor från landstingets försäkringsbolag – primärt för inkomstförlust men också för invaliditet, ärr, sjukhusvistelse samt resa och sveda och värk.
Stämde landstinget
Mannen ansåg sig dock ha rätt till ytterligare drygt 2,1 miljoner kronor i skadestånd – för fortsatt arbetsoförmåga, boendekostnader i Sverige med koppling till den onödiga operationen och för kränkning av rätten till integritet enligt Europakonventionen.
Mannen stämde därför Stockholms läns landsting vid Stockholms tingsrätt
Tingsrätt ansåg dock inte att patienten hade lyckats visa att arbetsoförmågan med ”övervägande sannolikhet” hade berott på operationen – bland annat på grund av avsaknad av journaluppgifter som stödde denna slutsats.
Utredningen visade inte heller att patientens extra kostnader som han begärde ersättning för nödvändigtvis berodde på operationen och tingsrätten gick därför på landstingets linje.
Inget brott mot Europakonventionen
Tingsrätten konstaterade slutligen att det i och för sig handlade om misstag i vården – dels bestående i vårdslös hantering av biopsin, dels i dröjsmål med att lämna information om misstaget. Tingsrätten ansåg dock inte att mannen hade visat att landstinget hade överträtt rättigheterna i artikel 8 i Europakonventionen.
Tingsrätten underströk dock att de omständigheter som åberopats av mannen inte ens hade berört statens skyldighet att vidta adekvata åtgärder för att säkerställa en hög professionell standard hos vårdpersonal eller att skapa ett rättsligt skydd för den som utsatts för medicinska felbehandlingar - någonting som Europadomstolen särskilt pekat på i praxis.
Svea hovrätt gör nu samma bedömningar som tingsrätten och fastställer domen.
Foto: Dario Lopez-Mills/TT
