Det är justitieombudsmannen Lars Lindström som riktar kritik mot rådmannen. Orsaken är att rådmannen under en pågående vårdndanstvist har skickat en handling som en av parterna har lämnat in i målet vidare till Polismyndigheten.
Rådmannen – som också är säkerhetsansvarig vid tingsrätten – skickade över handlingen till polisen för kännedom och eventuell åtgärd.
Stämpling till misshandel
Av anmälan framgår av att en person gjort sig skyldig till stämpling till misshandel. Detta genom ett SMS översänt till målsäganden där SMS:et omtalar att en belöning har utfästs till den som skadar målsäganden illa.
Det var vid ett sammanträde för muntlig förberedelse som barnets mamma lämnade in handlingen där det aktuella SMS-meddelandet ingick.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
I sitt yttrande till JO skriver rådmannen att hon har samrått med tingsrättens chef innan hon i egenskap som säkerhetsansvarig anmälde händelsen till polisen.
Rådmannen skrev i sitt yttrande:
”Domstolen har en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld i arbetsmiljön (se 10 § AFS 1993:2) och systematiskt arbetsmiljöarbete (se AFS 2001:l) att dokumentera de hot eller våldshändelser som inträffar. Denna dokumentation ska ingå i riskbedömningen för arbetsplatsen samt i handlingsplan för att minska risken för våld eller hot om våld. Huvudregeln är att incidenter som sker i eller i anslutning till domstolen, oavsett vem som drabbas, ska rapporteras.”
Opartisk prövning?
Den anmälde mannen, å sin sida, skrev i sin anmälan till JO att han ifrågasatte om han skulle kunna få en opartisk och rättssäker prövning i det pågående familjemålet nu när tingsrätten hade polisanmält honom.
Det finns enligt JO inga bestämmelser som lägger fast en generell skyldighet för en domstol att anmäla misstankar om brott till polisen men det finns inte heller några regler som generellt förbjuder domstolarna att göra en sådan anmälan.
Ett ställningstagande
JO pekar på att det i förarbetena till offentlighets- och sekretesslagen ”ansågs vara av stor betydelse för tilliten till rättsväsendet att domstolarna visade återhållsamhet med att lämna ut uppgifter om brott som hade framkommit i den rättskipande verksamheten.”
JO skriver:
”Förarbetsuttalandena ger enligt min uppfattning uttryck för den allmänna inställningen från statsmakternas sida att omsorgen om domstolsväsendets integritet kräver att en domstol gör anmälan med anledning av en brottsmisstanke som uppkommit under handläggningen av ett mål bara i sällsynta undantagsfall och efter noggrann eftertanke.”
”Om en domstol som i detta fall under pågående handläggning gör en anmälan till åklagare med anledning av den bevisning som en part har åberopat i målet kommer detta uppenbarligen att uppfattas som ett ställningstagande från domstolens sida till motparternas förmån. Åtgärden ger vidare ett intryck av att domstolen vill ta på sig en brottsbekämpande roll och att den prioriterar denna framför sin uppgift att handlägga det mål som anmälningen avser.”
Rådmannen får därför kritik för sin anmälan.
