Tingsrätten konstaterar att förhållandena på den aktuella arbetsplatsen hade varit turbulenta och oroliga. Enligt en man, som själv fått utökat ansvar utan lönekompensation, rådde det ett utbett missnöje med arbetsledningen, särskilt hans egen arbetsledare.
Den nu aktuella dagen gick en maskin, den så kallade torken, som mannen hade serviceansvar för, inte att starta. Eftersom vare sig reservdelar eller kompentent personal fanns till hands, försenades arbetet kraftigt med stora kostnader som följd.
Förseningen skapade stor irritation hos arbetsledaren. Sedan han haft en dispyt med en anställd som drack kaffe istället för att arbeta träffade han på den serviceansvarige som satt och gjorde sin tidrapport.
Tingsrätten konstaterar att arbetsledaren redan då var i ett uppjagat tillstånd, och att den serviceansvarige, som hört dispyten, inte heller var helt lugn. Det kunde därför antas att de båda var negativt inställda till varandra när de möttes på kontoret.
Det är vid detta tillfälle den serviceansvarige skulle ha greppat tag i sin arbetsledare och knuffat in honom i ett kylskåp.
Ett vittne berättade redan några timmar efter händelsen att det inte varit fråga om något slagsmål, utan att de båda knuffat på varandra. Vittnets uppgifter tydde enligt tingsrätten närmast på att det var arbetsledaren som inlett dispyten genom att knuffa den andre mannen i ryggen.
Eftersom det således inte är visat att den serviceansvarige misshandlat sin arbetsledare kan händelsen inte läggas till grund för ett avskedande eller utgöra saklig grund för uppsägning, menade tingsrätten.
Tingsrätten fann inte heller att den serviceansvarige gjort sig skyldig till olaga hot för att han dagen innan, i samtal med en tredje person, uttalat att ”en sak till så smäller det”.
Enligt tingsrättens uppfattning behöver detta uttryck inte syfta på hot om våld utan kan lika gärna syfta på en verbal uppgörelse. Något skäl för avsked på grund av hot förelåg således inte heller.
Tingsrätten dömde bolaget att till den avskedade mannen utge dryg 170 000 kronor samt ersätta honom för hans rättegångskostnader.
Arbetsdomstolen, AD, gör samma bedömning som tingsrätten beträffande det påstådda olaga hotet. Lika med tingsrätten finner AD också att arbetsledaren inledningsvis knuffat den serviceansvarige.
Enligt AD får det vidare anses visat att de serviceansvarige greppade tag i arbetsledarens hals strax nedanför struphuvudet, att de båda rörde sig mot kylskåpet och att den serviceansvarige slutligen knuffade in arbetsledaren mot kylskåpet.
Däremot är det enligt AD inte visat att han, som påståtts, även skulle ha slagit arbetsledaren med knytnäven i ansiktet.
AD, som finner att det måste riktas allvarlig kritik mot den serviceansvarige för hans agerande, menar dock att detta, med hänsyn till den laddade stämningen som rådde och att han blivit provocerad, inte kan anses innebära att han grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.
Bolaget har därför inte haft laga skäl att avskeda honom.
Inte heller har det förelegat giltigt skäl för uppsägning, menar AD, som noterar att ingen kritik riktats mot mannen tidigare och att han förefaller ha varit duktig och omtyckt. Denna tillfälliga händelse ska därför ses mot bakgrund till den mycket irriterade stämning som rådde.
AD sänker det allmänna skadestånd arbetsgivaren ska betala till mannen till 50 000 kronor, men fastställer det ekonomiska skadeståndet till 20 749 kronor.
Enligt statistik från Arbetsmiljöverket utsätts fler kvinnor än män för hot och våld på arbetsplatsen, 18 respektive 10 procent. Till riskyrkena hör vård och omsorg och polis.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
