Polisen stoppade en man eftersom han hade kört för fort. I bilen fanns också mannens sambo och deras gemensamma barn.
Vid poliskontrollen fick mannen genomgå en blodprovstagning eftersom polisen misstänkte att han var narkotikapåverkad. Samtidigt genomförde polisen en husrannsakan i bilen.
Vid husrannsakan hittade polisen 79 500 kronor i kontanter som låg i sambons väska och tillhörde henne – någonting som hon enligt anmälan uppgav för polismännen. I väskan fanns också barnkläder och kvinnokläder.
Efter kontakt med Kronofogden ska polisen ha beslutat att omhänderta pengarna, för att säkerställa utmätning av en skuld som mannen hade till staten.
Paret överklagade senare Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning av kontanterna till tingsrätten och begärde att beslutet skulle upphävas. Kronofogdemyndigheten omprövade utmätningsbeslutet och upphävde detta eftersom paret kunnat visa att pengarna rätteligen tillhörde kvinnan.
Sedan mannen anmält händelsen som tjänstefel utreddes det vid Riksenheten för polismål. Förundersökning inleddes dock inte.
I ett yttrande till JO medger polisen att man brustit i rutinerna vid kontakten med Kronofogden:
”Innan beslut om kontakt med Kronofogdemyndigheten ska en sekretessprövning göras. Därutöver ska beslutet vara skriftligt och diariefört och kopia av beslutet ska bifogas ursprungsärendet. Polisens handläggning uppvisar brister i denna del. Beslutet var inte diariefört och någon kopia var inte bifogad till ursprungsärendet.”
Däremot anser polisen att man hade rätt att beslagta pengarna efter kontakten med Kronofogden. Då Kronofogdemyndigheten meddelade ett så kallat förbudsmeddelande, som innebär att polisen inte kan betala ut pengarna till någon annan än Kronofogden, gav det enligt polisen dem rätt att omhänderta pengarna.
Enligt justitieombudsmannen Cecilia Renfors bedömning var uppgifterna som polisen lämnade till Kronofogden sekretessbelagda. Enligt offentlighets- och sekretesslagen kan sekretessbelagd information lämnas till en myndighet bara om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Den så kallade generalsklausulen i offentlighets- och sekretesslagen kan visserligen innebära att polisen kan underrätta Kronofogden om kontanter men då krävs att en intresseavvägning görs ordentligt och att åtgärden dokumenteras och diarieförs – vilket inte har varit fallet här.
Enligt JO ger inte heller ett så kallat förbudsmeddelande från Kronofogdemyndigheten polisen befogenhet att omhänderta utmätt egendom. För att polisen ska ha rätt att hålla kvar utmätt egendom för Kronofogdemyndighetens räkning krävs att egendomen är omhändertagen med stöd av till exempel bestämmelserna om beslag.
Polisen kritiseras för att man har omhändertagit kontanterna utan att det har funnits lagstöd för det. Polismyndigheten kritiseras också för att de inte dokumenterat eller i efterhand kunnat visa vilka närmare uppgifter som lämnades till Kronofogdemyndigheten och att uppgiftslämnandet föregicks av en sådan verklig intresseavvägning som bestämmelsen kräver.
Foto: TT
