Under Sveriges läkarförbunds fullmäktigemöte i början av december i år lade överläkarna Johan Lagerfelt och Lars Berggren fram en motion att beslutet att utesluta de så kallade allmänläkaren och obducenten ur Läkarförbundet skulle upphävas. Centralstyrelsen avslog motionen med hänvisning till att fullmäktige på formella grunder inte har möjlighet att bifalla den.
De båda överläkarna menar att centralstyrelsen missuppfattat motionens innebörd, eftersom den endast syftade till att få Läkarförbundet att upphäva uteslutningsbeslutet; inte att allmänläkaren och obducenten skulle återfå legitimationen eller återinträda i förbundet.
Lars Berggren och Johan Lagerfelt anser att Läkarförbundets egen roll i ärendet, precis som hela styckmordshistorien i sig, är att beteckna som justitiemord.
– Sett genom backspegeln kan det möjligen anses begripligt att uteslutningen faktiskt ägde rum, med tanke på vilka stämningar som då rådde. Med facit i hand är det glasklart att det inte åligger de så kallade allmänläkaren och obducenten att ansöka om ”nåd” eller att det skulle vara deras uppgift att påvisa sin oskuld i någon del. De är båda formellt friade, avförda från utredningen och oskyldiga, skriver Johan Lagerfelt och Lars Berggren i ett missiv till centralstyrelsen.
Eftersom det enligt Lars Berggren och Johan Lagerfelt är klart att Sveriges läkarförbund uteslutningsbeslut vilade på felaktiga grunder ligger det på förbundet som felande part att självmant upphäva beslutet.
– Det är förbundets primära uppgift att tillvarata medlemmars intressen, även medlemmar som felaktigt uteslutits, snarare än att agera utifrån någon sorts missriktad lojalitet mot statsmakten, skriver de båda överläkarna i missivet.
Centralstyrelsen hänvisar i sitt avvisningsbeslut till att bara den uteslutna medlemmen själv kan begära överprövning av beslutet, och att detta ska ske inom en månad från det att beslutet fattats. Den enda vägen som återstår är att de två läkarna ansöker om medlemskap på nytt; en ansökan som på grund av den tidigare uteslutningen ska prövas av centralstyrelsen.
Bakgrunden till att de båda läkarna, som i media kallats ”allmänläkaren” och ”obducenten”, förlorade legitimationen och uteslöts ur förbundet är att de misstänktes för att ha mördat en prostituerad kvinna vid namn Catrine da Costa. Läkarna friades från mordmisstankarna, men enligt tingsrättens domskäl var det ställt utom varje tvivel att de två gemensamt hade skändat och styckat kvinnans kropp. Men eftersom detta brott mot griftefriden var preskriberat blev det inga rättsliga följder.
Trots den friade domen anmäldes läkarna av Socialstyrelsen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och blev fråntagna legitimationen 1991. Samma år uteslöts de även ur Läkarförbundet.
– Läkarnas liv var lagda i ruiner och någon upprättelse fanns inte att få. De dömdes till ett livslångt yrkesförbud trots att en senare förnyad förundersökning helt avförde dem båda från alla misstankar, även från styckningen, skriver överläkarna Johan Lagerfelt och Lars Berggren i en debattartikel från oktober i år.
De båda överläkarna anför nu att Läkarförbundet borde upphäva beslutet att utesluta de sedan länge frikända läkarna:
– Vi menar att det är absurt att en facklig organisation, som uteslutit två medlemmar på så tvivelaktiga grunder, inte engagerar sig i deras berättigade försök att få rättvisa. Nu är det dags att ta ställning för våra kollegor, avslutas en annan debattartikel från årets början.
Eva Nilsson Bågenholm och Rolf Kristensson, ordförande respektive tillförordnad vd för Sveriges läkarförbund, kommenterar den senare debattartikeln med att beslutet om uteslutning ur förbundet vilade på vederhäftig grund.
– Sveriges läkarförbund är givetvis medvetet om den diskussion som alltjämt pågår om de utpekade personernas inblandning i aktuell händelse. Det kan också hända att nya fakta har eller kan påvisas som kan tänkas leda till ett förändrat ställningstagande från domstolarnas sida eller ligga till grund för skadestånd från staten, skriver Eva Nilsson Bågenholm och Rolf Kristensson.
Så här långt står emellertid kammarrättens lagakraftvunna dom om återkallelse av legitimationerna fast. Förnyad prövning av legitimationsfrågan kan begäras endast av de utpekade själva. Enligt vad förbundet erfar har de varken ansökt om eller erhållit ny legitimation. Därmed saknas även behörighet för medlemskap i förbundet, menar de båda förbundsrepresentanterna.
– Förbundet kan inte ägna sig åt någon privat rättskipning vid sidan av domstolarna. Inte heller bör förbundet inleda något eget förfarande för bedömning av sanningshalten av måhända oförenliga uppgifter eller oklara förhållanden i berört ärende, avslutar Eva Nilsson Bågenholm och Rolf Kristensson.
Johan Lagerfelt tror inte att någon av de båda läkarna skulle återuppta sina yrken, om det blev möjligt:
– Deras kunskaper har åldrats signifikant, och det är också tveksamt om någon patient skulle vilja uppsöka dem. Men, om de fick tillbaka legitimationen och medlemskap skulle detta ha ett ovärderligt symbolvärde som ett led i en allmän upprättelse.
Vid det här laget har Johan Lagerfelt och Lars Berggren arbetat aktivt under ett års tid med att få Sveriges läkarförbund att upphäva uteslutningsbeslutet från 1991:
– Ursprungligen uppmärksammade jag inte mordet eller de initiala rättegångarna nämnvärt; det hela flöt förbi mig utan att jag reagerade särskilt mycket. I dag har båda två har uttryckt sin tacksamhet för vårt arbete, men efter 20 års bakslag är de ganska luttrade när det gäller motgångar, berättar Johan Lagerfelt.
Johanna Haddäng
