En livstidsdömd intagen på anstalten Hinseberg klagade till JO eftersom anstalten har inkluderat uppgifter från en rättspsykiatrisk utredning i beslut om placering i avskildhet och om särskild permission.
I anmälan påpekade hon att offentlighetsprincipen, som gäller för beslut tagna av Kriminalvården, innebär att uppgifter från den rättspsykiatriska utredningen blir tillgängliga för allmänheten.
Av besluten framgår bland annat:
”Av riksmottagningens utredning framgår att risken för återfall i kriminalitet i den rättspsykiatriska utredningen bedömdes som hög då X uppvisade en mycket starkt återhållen aggressivitet som tillsammans med bristande impulskontroll och hennes avsaknad av insikt i problematiken bedömdes öka risken.”
Kriminalvården skriver i ett yttrande till JO att man inte anser att myndighetens hantering av uppgifterna har varit felaktig. Kriminalvården menar att ”de aktuella uppgifterna inte anses vara av så känslig natur att det var nödvändigt att utelämna dem”.
Chefs-JO Elisabet Fura skriver i sin bedömning att det är viktigt att beslutsfattare noga överväger vilka uppgifter som behöver redovisas i ett beslut eftersom Kriminalvårdens beslut i allmänhet är offentliga. Å andra sidan ställer lagen krav på att beslut måste motiveras. Det handlar därför om en balansgång mellan kravet på motivering och den enskildes intresse av att uppgifter av känslig natur inte röjs.
Elisabet Fura skriver:
”Uppgifter om den enskildes personliga förhållanden kan naturligtvis behöva redovisas i ett beslut för att det ska vara möjligt att förstå vilka faktiska förhållanden som varit avgörande för myndighetens beslut. Samtidigt får det inte förekomma att myndigheten slentrianmässigt redovisar uppgifter om den enskilde som saknar betydelse i det aktuella fallet. När det gäller uppgifter om vilka brott som den intagne är dömd för eller andra känsliga uppgifter om till exempel sjukdomar och missbruk eller förhållanden som rör anhöriga och så vidare måste beslutsfattaren vara särskilt försiktig.”
JO anser att Kriminalvården i detta fall hade kunnat avstå från att redovisa vissa uppgifter som hämtats från den rättspsykiatriska utredningen i de aktuella besluten, utan att sätta kravet på motivering av beslut åt sidan. Kriminalvården får därför kritik för att uppgifter från den rättspsykiatriska utredningen redovisades i besluten.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
