Dagens Juridik har tidigare rapporterat att bland annat Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att det är ”principiellt felaktigt” att lärosäten får rätt till fullständiga uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret redan i inledningsskedet av urvalsprocessen när polisutbildningen blir högskoleutbildning (se Dagens Juridik 2016-10-13).
Nu är det Polistidningen som rapporterar om remissvaren till förslaget om att polisutbildningen i framtiden ska bli en högskoleutbildning.
Polistidningen beskriver de flesta av remissyttrandena som positiva även om det finns flera invändningar mot att ta bort kravet på begåvnings- och personlighetstester.
Arbetsgivarverket är positivt till planerna på högskoleutbildning men myndigheten är kritisk till förslaget om att ersätta dagens aspirantsystem med verksamhetsförlagd utbildning.
Ofattas inte av LOA
”Arbetsgivarverket är ytterst tveksamt till att personer som inte är anställda av polisen föreslås få polismans befogenhet, eftersom polismans befogenhet medför rätt att utföra myndighetsutövning. Utan anställning omfattas inte studenterna av de bestämmelser som reglerar polisaspiranterna under aspirantutbildningen idag, som till exempel LOA (Lagen om offentlig anställning).”
Skyldighet att ingripa
Arbetsgivarverket skriver vidare att studenter med polismans befogenhet skulle betraktas som poliser även under studieledig tid. Det skulle innebära en viss skyldighet att ingripa om något skulle inträffa även om studenten inte är formellt i tjänst och därmed har stöd av sin handledare.
”Att de bestämmelser som existerar för att garantera opartiskhet och rättssäkerhet omfattar alla inom polisen som sysslar med myndighetsutövning är av denna anledning helt centralt. Med detta som bakgrund anser Arbetsgivarverket att den anställningsform som finns i nuvarande förordning (2014:1105) om utbildning till polisman bör bibehållas och föras in i lämplig författning.”
