En före detta vd vid ett börsnoterat bolag döms även i hovrätten för insiderbrott då han sålt aktier åt sin affärsbekante strax efter att han fått del av insiderinformation. Hovrätten beslutar dock att häva förverkande av brottsvinsten då det inte är visat att han själv tagit del av den.
Den 50-årige mannen var den 28 mars 2019 vd och styrelseledamot i ett NGM-noterat bolag. En affärsbekant till honom hade vid den tidpunkten 324 375 aktier i bolaget i en depå som 50-åringen kontrollerade. Orsaken till arrangemanget var praktiska problem till följd av att den affärsbekante bodde utomlands. Omkring en månad tidigare hade den affärsbekanta bett 50-åringen att sälja hans aktier när tillfälle gavs, vilket förutsatte att det var tillräckligt hög omsättning i aktien.
Som vd deltog 50-åringen den 27 eller den 28 mars 2019 vid ett styrelsemöte i bolaget. Av protokollet från mötet framgår bland annat att bolaget ekonomiska situation var ansträngd och att bolaget gett en firma i uppdrag att undersöka möjligheterna att inom kort genomföra en större företrädesemission i bolaget inom kort med en teckningskurs om 0,25 kronor per aktie.
Vidare framgår att diskussionerna med en potentiell investerare lades ner för tillfället men kunde komma att återupptas senare.
Upprättade en loggbok och sålde därefter aktierna
Den 28 mars 2019 upprättade vd:n en så kallad loggbok i vilken det framgår vilka personer i bolaget som hade fått del av informationen.
Samma dag frågade han genom WhatsApp sin affärsbekante om han skulle sälja dennes aktier eftersom det var hög omsättning i aktien den dagen. Efter en kort fortsatt konversation såldes aktierna till en genomsnittlig kurs om ca 0,40 kronor. Vd:n betalade hela likviden till sin affärsbekanta och har särredovisat affären eftersom aktierna inte var hans.
I ett pressmeddelande på morgonen den 4 april 2019 kom meddelandet om att bolaget beslutat att genomföra en nyemission med teckningskursen 0,25 kronor per aktie i syfte att tillföra rörelsekapital samt att förhandlingar med en potentiell investerare satts i vänteläge på obestämd tid.
Pressmeddelandet har en så kallad MAR-stämpel som anger att informationen är insiderinformation som bolaget är skyldigt att offentliggöra enligt MAR. Samma dag som informationen blev offentlig var omsättningen i bolagets aktie hög och kursen föll med drygt 40 procent till 0,27 kronor vid stängning.
Likviden efter försäljningen blev högre
Likviden vid vd:ns försäljning av sin affärsbekantens aktier den 28 mars 2019 blev 44 892 kronor högre än om försäljningen hade skett till stängningskursen den 4 april 2019.
Enligt tingsrätten var det uppenbart att det är fråga om insiderinformation eftersom det är fråga om specifik information som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på aktierna i bolaget. Enligt tingsrätten måste vd:n ha förstått att den aktuella informationen sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på aktierna i bolaget och att det var fråga om insiderinformation.
Tingsrätten ansåg att vd:n l i vart fall måste ha insett risken för att han genom att sälja den affärsbekantes aktier har dragit fördel av och utnyttjat insiderinformationen på ett sätt som inte kan anses vara legitimt. Genom att trots detta genomföra affären utan några närmare kontroller av dess tillåtlighet har han också varit likgiltig till dessa omständigheter. Enligt tingsrätten har vd:n alltså agerat med så kallat likgiltighetsuppsåt.
Han dömdes i tingsrätten för insiderbrott av normalgraden. Påföljden blev villkorlig dom och 30 dagsböter om 790 kronor.
Tingsrätten gick även på åklagarens linje och förverkade 44 892 kronor från vd:n såsom utbyte av brott.
Hovrätten ändrar dom
Hovrätten ändrar endast tingsrättens dom på det sättet att hovrätten upphäver tingsrättens beslut om förverkande.
Hovrätten delar fullt ut tingsrättens bedömning och drar slutsatsen att vd:n har gjort sig skyldig till insiderbrott på det sätt som åklagaren har påstått och att gärningen inte kan bedömas som ringa. Även i fråga om påföljd ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning.
När det gäller förverkandeyrkandet skriver hovrätten att det inte är visat eller ens påstått att vd:n skulle ha fått del av utbytet av brottet, det vill säga den beräknade förlustbegränsningen om 44 892 kronor. Vid detta förhållande saknas det enligt hovrätten i detta fall förutsättningar att förverka motsvarande belopp från honom som utbyte av brott. Tingsrättens dom ska därför ändras på så sätt att förverkandebeslutet upphävs.
