Högsta domstolen stoppar en utmätning av en sexbarnsmammas fastighet då en sådan inte anses försvarlig i förhållande till barnens bästa.
HD konstaterar att samtliga sex barn skulle drabbas i hög grad negativt om de slits upp från sin invanda hemmiljö.
I juni i år fattade Kronofogden beslut om utmätning av den ensamstående mammans villafastighet mot bankgrund av hennes skulder. Beslut fattades också om att utmäta pantbrev uttaget i fastigheten. för den 40-åriga ensamstående mammans skulder. Samma dag beslutade Kronofogdemyndigheten att utmäta pantbrev uttaget i fastigheten.
Beslutet överklagades av kvinnan till tingsrätten, som avslog överklagandet. Hon gick då vidare till hovrätten där hon i sitt överklagande anförde att hon har sex barn som bor hemma, varav fem är minderåriga, och att vissa av dem har svårigheter. Därför kan en utmätning, enligt kvinnan, inte anses försvarlig.
Även hovrätten avslog dock hennes överklagande och konstaterade att det även mot bakgrund av de omständigheter som kvinnan anfört om sin familjesituation fick anses försvarligt att utmäta fastigheten och pantbrevet. Åtgärderna ansågs också proportionerliga och i enlighet med utmätningsordningen.
Barns rätt att komma till tals – revisited
Synen på barns delaktighet i vårdnadsprocessen har varierat mycket över tid. Utvecklingen sedan sjuttiotalets idéer om självständig tale- och initiativrätt har gått mot en mer begränsad modell – där barn främst ges möjlighet att uttrycka sin vilja inom ramen för vuxnas beslut. Nu finns det tecken på att cirkeln är på väg att sluta sig. Lotta Dahlstrand sätter dagens regler och ett aktuellt utredningsdirektiv i sitt historiska sammanhang – med avstamp i Roger A. Harts så kallade delaktighetstrappa.
Alla barnen skulle drabbas i hög grad
Kvinnan överklagade även detta beslut, till Högsta domstolen, som tidigare i år lämnade prövningstillstånd i frågan om utmätningen och beslutade samtidigt att Kronofogdens beslut tills vidare inte fick verkställas.
Nu har Högsta domstolen fattat beslutet att häva utmätningen av fastigheten. Domstolen konstaterar att flera av kvinnans sex barn har nedsatt funktionsförmåga och särskilda behov, samt att familjen bott där förhållandevis länga och att barnen har sina kamrater och går i skola i närheten. Utredningen i målet visar dessutom, enligt HD, att ”alla barnen skulle drabbas i hög grad negativt om de nu slits upp från sin invanda hemmiljö”. En tvångsvis
försäljning av fastigheten skulle därför ”vara ett klart avsteg från vad som är bäst för dem” – något som ska väga tungt vid försvarlighetsbedömningen.
Högsta domstolen konstaterar vidare att en försäljning av huset skulle ge ett överskott på 85 000 kronor till utmätningsborgenärerna när skulden till den förmånsberättigade borgenären är reglerad.
Utmätningen hävs – inte försvarligt
Enligt HD bör det normalt ”kunna krävas ett större överskott än annars för att åtgärden ska anses försvarlig” när barns bästa påverkas. Dessutom skulle överskottet endast räcka till betalning av hälften av de ”ändå tämligen begränsade fordringarna”.
Vid avvägningen mellan barnens intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö och borgenärernas intresse av att nu utnyttja fastighetens ekonomiska värde kan, enligt HD, en utmätning av fastigheten inte anses försvarlig. Utmätningen ska därför hävas.
