Migrationsverket är skyldigt att ersätta ett försäkringsbolag för de skador som uppkom i samband med en lägenhetsbrand – som anlagts av en asylsökande.
Det slår Högsta domstolen fast och konstaterar att den asylsökande haft en sådan självständig rätt att bruka lägenheten som avses i jordabalken.
En asylsökande bodde i en etta som Migrationsverket hyrde av ett fastighetsbolag. I december 2017 skadades lägenheten av en brand som hade anlagts av den boende i lägenheten.
Länsförsäkringar försäkrade fastigheten och kom att väcka talan mot Migrationsverket och yrkade att myndigheten skulle betala skadestånd på 476 000 kronor, samma summa som försäkringsbolaget utbetalat till fastighetsägaren. Länsförsäkringar anförde att den asylsökande att anse som andrahandshyresgäst till Migrationsverket eller i vart fall att myndigheten hade upplåtit rätten att självständigt bruka lägenheten till den asylsökande, varför Migrationsverket ansvarade för brandskadan.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Försäkringsbolaget fick rätt
Migrationsverket bestred skadeståndsskyldigheten och anförde att den asylsökande inte var att betrakta som andrahandshyresgäst och inte heller hade någon självständig rätt att bruka lägenheten. Den asylsökande skulle istället betraktas som inneboende och Migrationsverket skulle därför inte ansvara för skadan som orsakats av brand.
Både tingsrätten och hovrätten avfärdade dock Migrationsverkets invändningar och biföll försäkringsbolagets talan. Efter överklagande har frågan nu prövats av Högsta domstolen – som också går på försäkringsbolagets linje.
Oenig HD fastställer hovrättens dom
Enligt Högsta domstolen står det klart att den asylsökande haft en sådan självständig rätt att bruka lägenheten som avses i jordabalken.
Mot den bakgrunden är Migrationsverket ansvarigt för skada som den boende skulle ha ersatt – om lägenheten i stället hade varit hyrd av denne. Då det är ostridigt att branden anlades av asylsökanden ska Migrationsverket ersätta de uppkomna skadorna. Hovrättens dom ska därför fastställas.
Ett justitieråd är dock skiljaktig och anser att Migrationsverket inte ska svara för den uppkomna brandskadan. Justitierådet pekar på att det redan när lägenheten uppläts till Migrationsverket ”måste ha stått klart för hyresvärden att syftet med förhyrningen var att lägenheten skulle nyttjas av personer som verket behövde ordna bostad åt”. När Migrationsverket sedan lät den asylsökande bo i lägenheten skedde detta, enligt justitierådet, ”inom ramen för en verksamhet som redan från början var förutsatt för lägenhetens användning”.
